Sveriges antropologförbunds blogg/hemsida är flyttad till:
http://sverigesantropologforbund.org/
söndag 4 september 2011
fredag 21 januari 2011
SANTs årsmöte/konferens 2011
SANT Konferens 2011 med tema Tidens Gång arrangeras av
Institutionen för Globala Studier, Göteborgs Universitet 13-15 Maj.
Konferensen är nu öppen för paneler och enskilda papers med deadline söndagen 13 mars.
Keynote och paneldebatt
Professor Ulf Hannerz öppnar konferensen med att ge sin syn på svensk antropologis förflutna, vart tiden har tagit ämnet under de senaste årtiondena och vart det kan bära hän i framtiden.
Söndagen avslutas med en paneldebatt på temat ”Antropologins framtid i Sverige”.
För mer information se:
http://www.globalstudies.gu.se/aktuellt/konferenser/sveriges-antropologforbund-sant---13-15-maj-2011/
Institutionen för Globala Studier, Göteborgs Universitet 13-15 Maj.
Konferensen är nu öppen för paneler och enskilda papers med deadline söndagen 13 mars.
Keynote och paneldebatt
Professor Ulf Hannerz öppnar konferensen med att ge sin syn på svensk antropologis förflutna, vart tiden har tagit ämnet under de senaste årtiondena och vart det kan bära hän i framtiden.
Söndagen avslutas med en paneldebatt på temat ”Antropologins framtid i Sverige”.
För mer information se:
http://www.globalstudies.gu.se/aktuellt/konferenser/sveriges-antropologforbund-sant---13-15-maj-2011/
fredag 12 mars 2010
Program för SANTs årsmöte/konferens 2010
Lördag 27/3 SVERIGES ANTROPOLOGFÖRBUNDS årskonferens 2010
Geocentrum, Sölvegatan 10, Lund
Presentationer och övriga evenemang (A = arrangör; D = discussant)
12.00-12.40 Smörgåslunch, Registrering
12.40-13.00 Välkomsthälsning av SANT:s ordförande och lokal organisatör
13.00-13.40
Keynote: Susan Paulson: Postcolonial Struggles to Perceive Gender
and Race in the Environment
13.40-14.00
1. Surviving Constructionism and Eco-Colonialism in Indigenous Landscapes
Hugh Beach (A): Surviving Constructionism and Eco-Colonialism in Indigenous Landscapes
5. Miljö, ojämlikhet och antropologi i urbana sammanhang
Susann Ullberg (A): Urbana undersökningar: Etnografi i stadens antropologi
14.00-14.20
Eric Clark & Huei-Min Tsai: Surviving Eco-Colonialism on Pongo no Tao
Thaïs Machado Borges: Just Garbage?
14.20-14.40
Alf Hornborg: Does “Construction” of Identity Mean Agency, Reflexivity, or Inauthenticity?
Lissa Nordin & Mark Graham: Modellstaden: Gemenskap och hållbarhet I Hammarby Sjöstad
14.40-15.00
Pernille Gooch: A dehra is a Place that Moves: Eco-Colonialism and the Construction of Nomads in the Indian Central Himalayas
Gabriella Körling: Medborgarskap och rätten till staden: Urbaniseringsprocesser i utkanten av Niamey, Niger
15.00-15.20
Susan Paulson (D)
Annika Rabo: Att leva och verka i ett världsarv: Aleppos gamla stad och hållbar urban utveckling
15.20-15.40 Kaffe
15.40-16.00
2. Making Sense of Copenhagen: The Anthropology of Global Events
Beppe Karlsson (A): Making Sense of Copenhagen
Jennifer Mack: Making “Mesopotälje:” Syriac Orthodox Christians in a Swedish Town
16.00-16.20
Lill Rastad Björst: Greenland and COP15
Philip Malmgren: Politisk miljöstyrning och urbant nätverkande i ett mexikanskt kontext
16.20-16.40
Dan Rosengren: Skilda världar, skilda väder
Charlotta Widmark (A): Urbanitet, demokrati och miljö: Politisk medvetenhet i El Alto, Bolivia
16.40-17.00
Eren Zink: The Coproduction of Climate Change: A Roundtrip Ticket Copenhagen-Hanoi-Copenhagen
Ulf Hannerz (D)
17.00-17.20
Janne Bjerre Christensen: Making Sense of Sense-Making: NGO’s Seeking Influence at COP15
Diskussion kring panel 5
17.20-17.40
Anna Kaijser: Implications of Climate Change Discourses in International Development Cooperation: The Case of Sida
Bokpresentation: Sten Hagberg & Charlotta Widmark, Ethnographic Practice and Public Aid: Methods and Meanings in Development Cooperation
17.40-18.00
Andreas Malm (D)
Presentation av ny avhandling: Lotta Björklund Larsen: Illegal yet Licit: Justifying Informal Purchases of Work in Contemporary Sweden
18.00-19.00 SANT:s årsmöte 2010
19.30-02.00 Konferensmiddag med efterföljande möjlighet till barmingel
Söndag 28/3 Presentationer och övriga evenemang (A = arrangör; D = discussant)
09.00-10.00
Möte om utbildningsplanering (studierektorer, ämnesföreträdare)
Doktorandforum
10.00-10.20
3. Antropologin och det offentliga samtalet
Mikael Kurkiala (A): Antropologin och det offentliga samtalet
6. Antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd: praktiker, diskurser och etik
Sten Hagberg (A): Antropologiskt engagemang i sektor- och budgetstödets tid: Social analys i Mali
10.20-10.40
Ulrika Persson-Fischier: I det offentliga samtalet: Språkrörs- eller emancipatorisk antropologi?
Jan Ovesen: What Future for Anthropology in International Development Aid?
10.40-11.00
Petra Östergren: Att drivas av lust och att drivas till vansinne
Laila Abdallah: Jämställdhetsarbetets (irr-)vägar i det internationella utvecklingssamarbetet: Om att följa jämställdhetsrådgivare och ekonomers policyutformning på OECD
11.00-11.20
Anne-Christine Hornborg: Webbshoppa efter Gud?
Anna Hedlund: Krig eller häxkraft? En case study om sexuellt våld och humanitära insatser i DR Congo
11.20-11.40
Kenneth Hermele (D)
Jan Lindström: Maktens andra ansikte i utvecklingsrelaterad forskning: Varför sätter vi antropologer så sällan agendan?
11.40-12.00
Diskussion kring panel 3
Steven Sampson (D)
12.00-12.20
Bokpresentation: Thomas Malm, Den omöjliga kedjan: Människan och mångfaldens mönster
Diskussion kring panel 6
12.20-13.00 Lunch
13.00-13.20
7. Antropologi utanför den antropologiska miljön
Oscar Andersson (A): Teori om framväxten av ett socialt problem
4. Kan man samarbeta med naturvetare? Antropologisk miljöforskning och naturvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet
Thomas Håkansson (A): Kan man samarbeta med naturvetare?
13.20-13.40
Torbjörn Friberg (A): Politisk styrning av akademiska subjekt
Örjan Bartholdsson: From Risk Society to Crisis Society: The Framing of Climate Change
13.40-14.00
Hilma Holm: Antropologi efter folkhemmet
Karl-Johan Lindholm: Historisk ekologi och landsbygdsutveckling
14.00-14.20
Steven Sampson: My own X-file: Seeing Yourself through the Eyes of the Romanian Secret Police
Yvonne Gunnarsdotter: Angler and Hunting Tourism: Who Controls the Resources in the Northern Parts of Sweden?
14.20-14.40
Helena Wulff (D)
Thomas Malm: Humanekologin och “de två kulturerna”: En tvärvetenskaplig universitetslärares reflektioner
14.40-15.00
Diskussion kring panel 7
Gudrun Dahl (D)
15.00-15.20
Bokpresentation: Jan Ovesen & Ing-Britt Trankell: Cambodians and their Doctors: A Medical Anthropology of Colonial and Post-Colonial Cambodia
Diskussion kring panel 4
15.20-15.40 Kaffe
15.40-16.40 Nätverksmöte kring feministisk antropologi
Diskussion kring panelerna 1 och 2
Presentationer av nya böcker och avhandlingar:
Sten Hagberg, Inventing and Mobilising the Local
Nina Gren: Each Day Another Disaster: Politics and Everyday Life in a Palestinian Refugee Camp in the West Bank
Anna Laine: In Conversation with kolam Practices
Helle Rydström: Gendering Asia (bokserie)
16.40-17.00 Avslutning
Geocentrum, Sölvegatan 10, Lund
Presentationer och övriga evenemang (A = arrangör; D = discussant)
12.00-12.40 Smörgåslunch, Registrering
12.40-13.00 Välkomsthälsning av SANT:s ordförande och lokal organisatör
13.00-13.40
Keynote: Susan Paulson: Postcolonial Struggles to Perceive Gender
and Race in the Environment
13.40-14.00
1. Surviving Constructionism and Eco-Colonialism in Indigenous Landscapes
Hugh Beach (A): Surviving Constructionism and Eco-Colonialism in Indigenous Landscapes
5. Miljö, ojämlikhet och antropologi i urbana sammanhang
Susann Ullberg (A): Urbana undersökningar: Etnografi i stadens antropologi
14.00-14.20
Eric Clark & Huei-Min Tsai: Surviving Eco-Colonialism on Pongo no Tao
Thaïs Machado Borges: Just Garbage?
14.20-14.40
Alf Hornborg: Does “Construction” of Identity Mean Agency, Reflexivity, or Inauthenticity?
Lissa Nordin & Mark Graham: Modellstaden: Gemenskap och hållbarhet I Hammarby Sjöstad
14.40-15.00
Pernille Gooch: A dehra is a Place that Moves: Eco-Colonialism and the Construction of Nomads in the Indian Central Himalayas
Gabriella Körling: Medborgarskap och rätten till staden: Urbaniseringsprocesser i utkanten av Niamey, Niger
15.00-15.20
Susan Paulson (D)
Annika Rabo: Att leva och verka i ett världsarv: Aleppos gamla stad och hållbar urban utveckling
15.20-15.40 Kaffe
15.40-16.00
2. Making Sense of Copenhagen: The Anthropology of Global Events
Beppe Karlsson (A): Making Sense of Copenhagen
Jennifer Mack: Making “Mesopotälje:” Syriac Orthodox Christians in a Swedish Town
16.00-16.20
Lill Rastad Björst: Greenland and COP15
Philip Malmgren: Politisk miljöstyrning och urbant nätverkande i ett mexikanskt kontext
16.20-16.40
Dan Rosengren: Skilda världar, skilda väder
Charlotta Widmark (A): Urbanitet, demokrati och miljö: Politisk medvetenhet i El Alto, Bolivia
16.40-17.00
Eren Zink: The Coproduction of Climate Change: A Roundtrip Ticket Copenhagen-Hanoi-Copenhagen
Ulf Hannerz (D)
17.00-17.20
Janne Bjerre Christensen: Making Sense of Sense-Making: NGO’s Seeking Influence at COP15
Diskussion kring panel 5
17.20-17.40
Anna Kaijser: Implications of Climate Change Discourses in International Development Cooperation: The Case of Sida
Bokpresentation: Sten Hagberg & Charlotta Widmark, Ethnographic Practice and Public Aid: Methods and Meanings in Development Cooperation
17.40-18.00
Andreas Malm (D)
Presentation av ny avhandling: Lotta Björklund Larsen: Illegal yet Licit: Justifying Informal Purchases of Work in Contemporary Sweden
18.00-19.00 SANT:s årsmöte 2010
19.30-02.00 Konferensmiddag med efterföljande möjlighet till barmingel
Söndag 28/3 Presentationer och övriga evenemang (A = arrangör; D = discussant)
09.00-10.00
Möte om utbildningsplanering (studierektorer, ämnesföreträdare)
Doktorandforum
10.00-10.20
3. Antropologin och det offentliga samtalet
Mikael Kurkiala (A): Antropologin och det offentliga samtalet
6. Antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd: praktiker, diskurser och etik
Sten Hagberg (A): Antropologiskt engagemang i sektor- och budgetstödets tid: Social analys i Mali
10.20-10.40
Ulrika Persson-Fischier: I det offentliga samtalet: Språkrörs- eller emancipatorisk antropologi?
Jan Ovesen: What Future for Anthropology in International Development Aid?
10.40-11.00
Petra Östergren: Att drivas av lust och att drivas till vansinne
Laila Abdallah: Jämställdhetsarbetets (irr-)vägar i det internationella utvecklingssamarbetet: Om att följa jämställdhetsrådgivare och ekonomers policyutformning på OECD
11.00-11.20
Anne-Christine Hornborg: Webbshoppa efter Gud?
Anna Hedlund: Krig eller häxkraft? En case study om sexuellt våld och humanitära insatser i DR Congo
11.20-11.40
Kenneth Hermele (D)
Jan Lindström: Maktens andra ansikte i utvecklingsrelaterad forskning: Varför sätter vi antropologer så sällan agendan?
11.40-12.00
Diskussion kring panel 3
Steven Sampson (D)
12.00-12.20
Bokpresentation: Thomas Malm, Den omöjliga kedjan: Människan och mångfaldens mönster
Diskussion kring panel 6
12.20-13.00 Lunch
13.00-13.20
7. Antropologi utanför den antropologiska miljön
Oscar Andersson (A): Teori om framväxten av ett socialt problem
4. Kan man samarbeta med naturvetare? Antropologisk miljöforskning och naturvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet
Thomas Håkansson (A): Kan man samarbeta med naturvetare?
13.20-13.40
Torbjörn Friberg (A): Politisk styrning av akademiska subjekt
Örjan Bartholdsson: From Risk Society to Crisis Society: The Framing of Climate Change
13.40-14.00
Hilma Holm: Antropologi efter folkhemmet
Karl-Johan Lindholm: Historisk ekologi och landsbygdsutveckling
14.00-14.20
Steven Sampson: My own X-file: Seeing Yourself through the Eyes of the Romanian Secret Police
Yvonne Gunnarsdotter: Angler and Hunting Tourism: Who Controls the Resources in the Northern Parts of Sweden?
14.20-14.40
Helena Wulff (D)
Thomas Malm: Humanekologin och “de två kulturerna”: En tvärvetenskaplig universitetslärares reflektioner
14.40-15.00
Diskussion kring panel 7
Gudrun Dahl (D)
15.00-15.20
Bokpresentation: Jan Ovesen & Ing-Britt Trankell: Cambodians and their Doctors: A Medical Anthropology of Colonial and Post-Colonial Cambodia
Diskussion kring panel 4
15.20-15.40 Kaffe
15.40-16.40 Nätverksmöte kring feministisk antropologi
Diskussion kring panelerna 1 och 2
Presentationer av nya böcker och avhandlingar:
Sten Hagberg, Inventing and Mobilising the Local
Nina Gren: Each Day Another Disaster: Politics and Everyday Life in a Palestinian Refugee Camp in the West Bank
Anna Laine: In Conversation with kolam Practices
Helle Rydström: Gendering Asia (bokserie)
16.40-17.00 Avslutning
Information om SANTs årsmöte/konferens 2010
(Vidarebefordra gärna till antropologiskt intresserade i Skandinavien:)
SVERIGES ANTROPOLOGFÖRBUND (SANT) inbjuder till årskonferens 2010
Tema: ”Kultur, makt och miljö”
Humanekologiska avdelningen, Lunds universitet, Geocentrum, Sölvegatan 10, 27-28 mars 2010
2010 års möte med Sveriges Antropologförbund är förlagt till Lunds universitets Humanekologiska avdelning, vars fyra disputerade lärare och forskare samtliga är antropologer. Plenarföreläsning kommer att hållas av professor Susan Paulson, Miami University, Ohio, som från januari är gästprofessor vid Humanekologiska avdelningen. Hon har bland annat (med Lisa Gezon) redigerat boken Political Ecology Across Spaces, Scales, and Social Groups (Rutgers University Press, 2004).
Abstracts och presentationer
Programmet för årskonferensen är nu färdigt (se nästa inlägg). Glädjande nog räknar vi med omkring 50 medverkande, av vilka nästan 40 presenterar papers, sju är discussants och ytterligare några presenterar nya böcker och avhandlingar. Det är nu dags att senast den 10 mars till alf.hornborg@hek.lu.se skicka in abstracts till presentationer, som skall göras tillgängliga för discussants och övriga deltagare. De som vill presentera med hjälp av PowerPoint behöver endast medföra USB-minne. Tänk på att de 20 minuter som varje presentation har tilldelats bör inkludera fem minuters frågestund och ytterligare en minut för talarväxling och ev. förflyttningar mellan konferensrummen. Själva presentationen bör således inte ta mera än omkring 14 minuter. Vi vill uppmana panelarrangörer (tillika ordförande) att omutligt se till att detta schema följs. Observera att tillfälle till allmän slutdiskussion kring panelerna 1 och 2, för att lämna utrymme för SANT:s årsmöte kl. 18-19 på lördagen, erbjuds först kl. 15.40 på söndagen.
Anmälan och avgift
Anmälan görs till alf.hornborg@hek.lu.se senast den 10 mars. Deltagare i konferensen skall ha inbetalt årsavgift till SANT (200:- kr för disputerade; 100:- kr för icke-disputerade) samt konferensavgift (400:- kr), som antingen kan betalas till SANT:s plusgironummer 485 99 83-1 eller kontant i samband med registrering den 27 mars. I konferensavgiften ingår en trerättersmiddag hos restaurant Café Finn med fisk-, kött- resp. vegetariskt alternativ, två luncher samt två kaffemål. Glöm inte att vid anmälan ange kostönskemål.
Resor och logi
Tänk på att ju tidigare ni köper tågbiljetterna till Lund desto billigare blir de. (Vi hoppas verkligen att tågtrafiken åter fungerar i slutet av mars!) För övernattning i Lund den 27 mars erbjuder Hotel Concordia (Stålbrogatan 1, tel. 046-13 50 50) enkelrum för 800:- kr och dubbelrum 1.100:- kr (550:- kr per person), om bokning sker före 5 mars och ni anger att ni deltar i SANT-mötet. Hotel Concordia ligger omkring tio minuters gångväg från konferenslokalerna och omkring fem minuters gångväg från Café Finn.
Varmt välkomna!
Programförklaringen inför konferensen:
Antropologin har sedan begynnelsen intresserat sig för hur människor i olika kulturella sammanhang förhåller sig till sin ekologiska omgivning. Delvis kan detta intresse förklaras av att de människor som antropologin traditionellt studerade ofta levde ”nära naturen”, det vill säga på landsbygden och utan tillgång till modern teknologi. Men delvis har antropologins intresse för icke-moderna människors naturumgänge varit ett uttryck för en kritik av urban västerländsk civilisation, som betraktats som ekologiskt ohållbar. Generationer av antropologer har diskuterat hur Kultur och Natur förhåller sig till varandra. För femtio år sedan var det en utbredd uppfattning bland antropologer att kultur utgjorde en evolutionär anpassning till en objektiv och begränsande miljö. För tjugo år sedan betonades i stället att miljön var kulturellt konstruerad. Sedan dess har flera antropologer försökt problematisera och upplösa själva distinktionen mellan kultur och natur – som en kulturell företeelse i sig värd att studera. Samtidigt har allt fler fokuserat på hur människors relationer till miljön formas av maktstrukturer på såväl lokal som global nivå. Antropologin har således kunnat uppvisa en rad alternativa perspektiv på mänskligt naturumgänge: från kulturekologi och kulturmaterialism till strukturalisternas symboliska ekologi, Batesons andliga ekologi, arkeologernas historiska ekologi och den numera expansiva politiska ekologin. Till listan bör även räknas den kognitiva antropologins intresse för etnobiologi, liksom fenomenologiska ansatser. Vad kan antropologin med sina breda och tvärvetenskapliga perspektiv idag tillföra den överallt närvarande diskussionen om ekologisk och social hållbarhet, klimatförändring, sinande oljereserver, ekologiska fotavtryck och global miljörättvisa? På vilka sätt kan våra kulturanalytiska redskap användas för att belysa mänskliga relationer till miljöer av olika slag, från urbana centra till landskap med olika grader av mänsklig påverkan? Och på vilka sätt formas dessa relationer och miljöer av maktstrukturer som för att synliggöras också kräver ett kulturanalytiskt perspektiv?
De sju paneler som bildar stommen i programmet:
1. Surviving constructionism and eco-colonialism in indigenous landscapes (arrangör: Hugh Beach). The subsistence livelihoods, social fabric, and cultures of indigenous peoples are impacted heavily by rapid climatic change, but all the more rapidly and heavily by anthropogenic laws and policies. Rapid developments on the research front: including the insights of political ecology concerning the human influence on “natural landscapes” and similarly, the inevitable negotiation of essentialistic and constructivistic elements of ethnicity which question the epistemological status of terms such as “indigenous”, have broadened our understanding of human realities, but have also occasioned new vulnerabilities for indigenous populations. If nature has always been landscaped, then extractive industries can claim to be doing nothing different and even to be driven by the demands of global sustainability. If terms such as “indigenous” or “Native” are simply political constructs, then who are these people? And why should one abide by resource allocations made according to those constructs? Perhaps indigenous landscapes have never really been so sustainable? Perhaps the new and increasing pressures of rapid climatic change justify new terms for human user categories and new regulations over the resources they use? Such arguments leave the field wide open to strategies of greed and both social and environmental destruction. New forms of eco-colonialism appear as Big Business sometimes abetted by Big Science strangle small-scale traditional livelihoods under the banner of protecting the world. At no time previously have traditional lifestyles come under such threat or have the moral justifications for their continuity of self-determined development appeared weaker. This session will seek to address these issues by bringing together researchers to illuminate current conditions. Discussant: Susan Paulson.
2. Making Sense of Copenhagen: The Anthropology of Global Events (arrangör: Beppe G. Karlsson). The UN Climate Change conference in Copenhagen, in December 2009, gathered a larger number of heads of states than any other previous international conference. The expectations were also soaring, the message being that it was time to act. Tough measures to reduce emissions of carbon dioxide world-wide could no longer wait. But to the disappointment of many, the conference got stalled by procedural questions, organizational conflicts, leaking drafts, and divisions especially between “developed” and “developing” countries. Disclosed e-mail correspondence between leading climate scientists prior to the conference offered the “skeptics” further space to question whether the globe actually was heating up. In this panel we seek to unravel the “Copenhagen debacle” - what happened and why? Rather than full papers, we ask participants to prepare 15-minute interventions suggesting how to make sense of Copenhagen and further to envision the type of anthropology best suited to study global events of this kind. Discussant: Andreas Malm.
3. Antropologin och det offentliga samtalet (arrangör: Mikael Kurkiala). När den brittiska tidskriften Prospect sommaren 2004 listade de 100 mest tongivande brittiska intellektuella var inte en enda antropolog med på listan. En motsvarande lista i Sverige skulle förmodligen ge ett liknande resultat. Thomas Hylland Eriksen skriver i Anthropology Today 21:2 (2005) att “Anthropology is, plainly, not where it ought to be. Even the most brilliant anthropological scholarship is scarcely known outside of the academy.” Antropologer kan, teoretiskt sett, figurera på två olika sätt i det offentliga samtalet: a) som regionala experter och b) som allmänintellektuella. Dessa tänkbara funktioner avspeglar antropologins dubbelhet – läran om människan kan implicera både läran om den historiskt och geografiskt situerade människan (det specifika), men också om det mänskliga (det universella). Till denna session uppmanas forskare, disputerade såväl som odisputerade, att ge bidrag och förslag till, och exempel på, hur ett antropologiskt perspektiv kan ta sig ut ur de slutna seminarierummen och aktivt ta del av och befrukta det offentliga samtalet och belysa aktuella frågor i vår tid. Givet konferensens bärande tema uppmuntras i synnerhet bidrag som kan påvisa det antropologiska perspektivets relevans för frågor som berör ”kulturella och politiska aspekter av mänskliga miljörelationer i vidaste bemärkelse”. Discussant: Kenneth Hermele.
4. Kan man samarbeta med naturvetare? Antropologisk miljöforskning och naturvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (arrangör: N. Thomas Håkansson). Akademisk socialantropologi i Sverige bedrivs numera på många tvärvetenskapliga institutioner, något som medför samarbete över ämnesgränserna både med avseende på forskning och undervisning. Ämnesöverskridande arbete har sina svårigheter och belöningar. I bästa fall kan forskare från olika utgångspunkter och traditioner kan lära sig av varandra och bredda sin kompetens och teoretiska utveckling men skillnader kan också leda till konflikter och faktionalisering. Detta har skett på flera amerikanska universitet där t.o.m. socialantropologer delat upp sig med avseende på deras teoretiska inriktningar: humanistiskt gentemot naturvetenskapligt inspirerade synsätt. Ämnesskillnader blir naturligtvis ännu svårare att överbrygga när det gäller samarbete med naturvetare. Denna session presenterar forskning och reflektioner kring tvärvetenskap från antropologiskt inriktade forskare och lärare på ett i huvudsak naturvetenskapligt universitet. Discussant: Gudrun Dahl.
5. Miljö, ojämlikhet och antropologi i urbana sammanhang (arrangörer: Susann Ullberg & Charlotta Widmark). Starka urbaniseringsprocesser pågår i världen och det sias om huruvida framtidens städer blir hållbara eller okontrollerbara konflikthärdar. Urbana platser förändras, det ställs nya krav på miljön, konflikter skapas om resurser, nya grupper tar plats och andra drar sig tillbaka. Antropologin har en roll att spela för att förklara vad urbaniseringsprocesserna innebär i termer av tillhörighet, synlighet, ojämlikhet och maktrelationer. Hur manifesteras förhållandet mellan miljö och ojämlikhet i urbana sammanhang? Hur uppkommer konkreta och symboliska gränsdragningar och hur förändras maktkonstellationerna? Vem kontrollerar det som betraktas som värdefullt, såsom naturresurser och strategiska platser, och vart tar det som betraktas som värdelöst vägen? Över hälften av världens befolkning lever nu i städer eller urbana miljöer, och det är också här den globala ekonomins centra återfinns. Forskare har hävdat att oavsett var vi bor, lever vi alla i en urbaniserad värld och har i någon mening också urbana levnadssätt (se t ex Amin & Thrift 2002). Denna panel inbjuder till diskussion i den urbana antropologins tecken. Vilken är statusen och riktningen på denna, och vilken relevans har en specifik urban antropologi för att diskutera människors livsbetingelser i världens städer? Städer är socialt producerade genom olika historiska och materiella processer men konstrueras också genom relationer och vardagligt meningskapande (Low, 2003). Urbanitet som ett rumsligt fenomen definieras ofta utifrån begreppen täthet, storskalighet, komplexitet och mångfald. Ytterligare en diskussion som aktualiserats genom klimatförändringen är frågan om städer och hållbarhet. Hur tar sig sådana urbana processer uttryck och vad betyder de för människorna som lever ’urbant’? Vilka kulturanalytiska och metodologiska redskap har antropologin idag för att studera dem? Discussant: Ulf Hannerz.
6. Antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd: praktiker, diskurser och etik (arrangör: Sten Hagberg). Historiskt sett har antropologer länge haft ett betydande engagemang i utvecklingsfrågor, internationellt bistånd och humanitär hjälp. Inom projekt och program och konkreta insatser har antropologiska perspektiv varit betydelsefulla vare sig det har gällt insatser rörande skogsförvaltning, vatten och sanitet, utbildning, hälsa och sjukvård, folkligt deltagande och jämställdhet, eller mer övergripande kapacitetsuppbyggnad, organisationsutveckling och metodutveckling. I den akademiska debatten kring utvecklingsantropologi har det alltmer dragits en skiljelinje mellan utvecklingsantropologi (Anthropology of Development) och biståndsantropologi (Development Anthropology). Medan den förra intresserar sig för utveckling som ett antropologiskt fält – som ett samtida fenomen som kräver antropologisk analys och förståelse – är den senare fokuserad på det praktiska arbetet med förändringsprocesser i program, projekt och sektorer. Denna skiljelinje har i praktiken delat upp det akademiska studiet av utveckling, ofta baserat på universiteten, och det praktiska arbete som antropologer inom bistånd och humanitär hjälp utför. Denna workshop har som utgångspunkt att skiljelinjen mellan utvecklingsantropologi och biståndsantropologi är olycklig, problematisk och bör överbryggas av i huvudsak två skäl: för det första måste praktiskt antropologiskt arbete i biståndet grundas i teoretiska, metodiska och etnografiska insikter och kunskaper; och för det andra måste akademiskt förankrad utvecklingsantropologi baseras på empiriska och praktiska erfarenheter av biståndets förutsättningar, organisationsformer och dagliga praktik. I ljuset av biståndets förändrade karaktär med färre projekt och program och med större fokus på sektorstöd och generellt budgetstöd till partnerlandet på basis av en nationell fattigdomsstrategi (utarbetad med stöd av och tillsammans med givarna) är det nödvändigt att förnya diskussionen om olika former av antropologiskt engagemang i biståndet. Genom att undersöka praktiker, diskurser och etiska frågor syftar denna workshop att belysa och undersöka centrala frågeställningar av ett antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd. Deltagare kan exempelvis vara antropologer som arbetar som handläggare, forskare, lärare, konsulter, rådgivare eller volontärer. Workshopdeltagarna inbjuds särskilt att fundera kring frågor som reflexivitet, professionalisering och engagemang. Discussant: Steve Sampson.
7. Antropologi utanför den antropologiska miljön (arrangörer: Oscar Andersson & Torbjörn Friberg). Antropologi på hemmaplan i USA började inom ramen för vad som har kommit att benämnas Chicagoskolan. I skolan ingick såväl antropologer som sociologer som intresserade sig för olika dilemman och problem i det framväxande amerikanska samhället. En av de ledande personerna under skolans senare period (1930–1950-tal) var en idag mer eller mindre bortglömd socialantropolog vid namn W. Lloyd Warner som ledde Committee on Human Relations in Industry i Chicago under 1940-talet. Kommittén bedrev tillämpad forskning och var en fortsättning på human relation-skolan och bedrev privatfinansierade fältarbeten i bl.a. industrier, mentalsjukhus, restauranger och sjukhus. Forskningstraditionen kom senare att benämnas för industriantropologi och var ett sätt för antropologer att finna nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska kärnmiljön (Andersson 2003; 2007). I sin begynnelse var antropologin en disciplin som studerade ”den andre” på ett geografiskt och mentalt avstånd. De västerländska antropologerna studerade andra kulturer ofta med fokus på ett specifikt exotiskt fenomen: Malinowski studerade kula på Trobrianderna, Mead hade fokus på ungdomar och gender på Samoa emedan Evans-Pritchard riktade sin uppmärksamhet mot häxeri bland Azande. Den antropologiska disciplinens karaktäristika förändrades emellertid i samband med de postmoderna strömningarna under 1980-talet. En konsekvens av denna komplexa teoretiska och politiska period blev att antropologerna alltmer började studera den egna kulturen (Jackson 1987, Messerschmidt 1981). Frågan här är var vi befinner oss idag? Om vi har sett att många antropologer idag gör antropologi på hemmaplan kan vi samtidigt betrakta en liknande trend som uppstod under 40-talets Chicago, dvs. att många antropologer söker nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska miljön. Vad händer idag med det antropologiska ämnet då det bedrivs utanför dess egna disciplinära gränser? Vilken slags forskning bedriver antropologer idag när de befinner sig inom andra discipliner som sociologi, socialt arbete, folkhälsovetenskap, vetenskapsstudier, ekonomi etc.? Vilken slags antropologi återfinner vi idag på hemmaplan? Kom och presentera/diskutera din egen forskning om du känner dig marginaliserad inom den antropologiska miljön. Discussant: Helena Wulff.
SVERIGES ANTROPOLOGFÖRBUND (SANT) inbjuder till årskonferens 2010
Tema: ”Kultur, makt och miljö”
Humanekologiska avdelningen, Lunds universitet, Geocentrum, Sölvegatan 10, 27-28 mars 2010
2010 års möte med Sveriges Antropologförbund är förlagt till Lunds universitets Humanekologiska avdelning, vars fyra disputerade lärare och forskare samtliga är antropologer. Plenarföreläsning kommer att hållas av professor Susan Paulson, Miami University, Ohio, som från januari är gästprofessor vid Humanekologiska avdelningen. Hon har bland annat (med Lisa Gezon) redigerat boken Political Ecology Across Spaces, Scales, and Social Groups (Rutgers University Press, 2004).
Abstracts och presentationer
Programmet för årskonferensen är nu färdigt (se nästa inlägg). Glädjande nog räknar vi med omkring 50 medverkande, av vilka nästan 40 presenterar papers, sju är discussants och ytterligare några presenterar nya böcker och avhandlingar. Det är nu dags att senast den 10 mars till alf.hornborg@hek.lu.se skicka in abstracts till presentationer, som skall göras tillgängliga för discussants och övriga deltagare. De som vill presentera med hjälp av PowerPoint behöver endast medföra USB-minne. Tänk på att de 20 minuter som varje presentation har tilldelats bör inkludera fem minuters frågestund och ytterligare en minut för talarväxling och ev. förflyttningar mellan konferensrummen. Själva presentationen bör således inte ta mera än omkring 14 minuter. Vi vill uppmana panelarrangörer (tillika ordförande) att omutligt se till att detta schema följs. Observera att tillfälle till allmän slutdiskussion kring panelerna 1 och 2, för att lämna utrymme för SANT:s årsmöte kl. 18-19 på lördagen, erbjuds först kl. 15.40 på söndagen.
Anmälan och avgift
Anmälan görs till alf.hornborg@hek.lu.se senast den 10 mars. Deltagare i konferensen skall ha inbetalt årsavgift till SANT (200:- kr för disputerade; 100:- kr för icke-disputerade) samt konferensavgift (400:- kr), som antingen kan betalas till SANT:s plusgironummer 485 99 83-1 eller kontant i samband med registrering den 27 mars. I konferensavgiften ingår en trerättersmiddag hos restaurant Café Finn med fisk-, kött- resp. vegetariskt alternativ, två luncher samt två kaffemål. Glöm inte att vid anmälan ange kostönskemål.
Resor och logi
Tänk på att ju tidigare ni köper tågbiljetterna till Lund desto billigare blir de. (Vi hoppas verkligen att tågtrafiken åter fungerar i slutet av mars!) För övernattning i Lund den 27 mars erbjuder Hotel Concordia (Stålbrogatan 1, tel. 046-13 50 50) enkelrum för 800:- kr och dubbelrum 1.100:- kr (550:- kr per person), om bokning sker före 5 mars och ni anger att ni deltar i SANT-mötet. Hotel Concordia ligger omkring tio minuters gångväg från konferenslokalerna och omkring fem minuters gångväg från Café Finn.
Varmt välkomna!
Programförklaringen inför konferensen:
Antropologin har sedan begynnelsen intresserat sig för hur människor i olika kulturella sammanhang förhåller sig till sin ekologiska omgivning. Delvis kan detta intresse förklaras av att de människor som antropologin traditionellt studerade ofta levde ”nära naturen”, det vill säga på landsbygden och utan tillgång till modern teknologi. Men delvis har antropologins intresse för icke-moderna människors naturumgänge varit ett uttryck för en kritik av urban västerländsk civilisation, som betraktats som ekologiskt ohållbar. Generationer av antropologer har diskuterat hur Kultur och Natur förhåller sig till varandra. För femtio år sedan var det en utbredd uppfattning bland antropologer att kultur utgjorde en evolutionär anpassning till en objektiv och begränsande miljö. För tjugo år sedan betonades i stället att miljön var kulturellt konstruerad. Sedan dess har flera antropologer försökt problematisera och upplösa själva distinktionen mellan kultur och natur – som en kulturell företeelse i sig värd att studera. Samtidigt har allt fler fokuserat på hur människors relationer till miljön formas av maktstrukturer på såväl lokal som global nivå. Antropologin har således kunnat uppvisa en rad alternativa perspektiv på mänskligt naturumgänge: från kulturekologi och kulturmaterialism till strukturalisternas symboliska ekologi, Batesons andliga ekologi, arkeologernas historiska ekologi och den numera expansiva politiska ekologin. Till listan bör även räknas den kognitiva antropologins intresse för etnobiologi, liksom fenomenologiska ansatser. Vad kan antropologin med sina breda och tvärvetenskapliga perspektiv idag tillföra den överallt närvarande diskussionen om ekologisk och social hållbarhet, klimatförändring, sinande oljereserver, ekologiska fotavtryck och global miljörättvisa? På vilka sätt kan våra kulturanalytiska redskap användas för att belysa mänskliga relationer till miljöer av olika slag, från urbana centra till landskap med olika grader av mänsklig påverkan? Och på vilka sätt formas dessa relationer och miljöer av maktstrukturer som för att synliggöras också kräver ett kulturanalytiskt perspektiv?
De sju paneler som bildar stommen i programmet:
1. Surviving constructionism and eco-colonialism in indigenous landscapes (arrangör: Hugh Beach). The subsistence livelihoods, social fabric, and cultures of indigenous peoples are impacted heavily by rapid climatic change, but all the more rapidly and heavily by anthropogenic laws and policies. Rapid developments on the research front: including the insights of political ecology concerning the human influence on “natural landscapes” and similarly, the inevitable negotiation of essentialistic and constructivistic elements of ethnicity which question the epistemological status of terms such as “indigenous”, have broadened our understanding of human realities, but have also occasioned new vulnerabilities for indigenous populations. If nature has always been landscaped, then extractive industries can claim to be doing nothing different and even to be driven by the demands of global sustainability. If terms such as “indigenous” or “Native” are simply political constructs, then who are these people? And why should one abide by resource allocations made according to those constructs? Perhaps indigenous landscapes have never really been so sustainable? Perhaps the new and increasing pressures of rapid climatic change justify new terms for human user categories and new regulations over the resources they use? Such arguments leave the field wide open to strategies of greed and both social and environmental destruction. New forms of eco-colonialism appear as Big Business sometimes abetted by Big Science strangle small-scale traditional livelihoods under the banner of protecting the world. At no time previously have traditional lifestyles come under such threat or have the moral justifications for their continuity of self-determined development appeared weaker. This session will seek to address these issues by bringing together researchers to illuminate current conditions. Discussant: Susan Paulson.
2. Making Sense of Copenhagen: The Anthropology of Global Events (arrangör: Beppe G. Karlsson). The UN Climate Change conference in Copenhagen, in December 2009, gathered a larger number of heads of states than any other previous international conference. The expectations were also soaring, the message being that it was time to act. Tough measures to reduce emissions of carbon dioxide world-wide could no longer wait. But to the disappointment of many, the conference got stalled by procedural questions, organizational conflicts, leaking drafts, and divisions especially between “developed” and “developing” countries. Disclosed e-mail correspondence between leading climate scientists prior to the conference offered the “skeptics” further space to question whether the globe actually was heating up. In this panel we seek to unravel the “Copenhagen debacle” - what happened and why? Rather than full papers, we ask participants to prepare 15-minute interventions suggesting how to make sense of Copenhagen and further to envision the type of anthropology best suited to study global events of this kind. Discussant: Andreas Malm.
3. Antropologin och det offentliga samtalet (arrangör: Mikael Kurkiala). När den brittiska tidskriften Prospect sommaren 2004 listade de 100 mest tongivande brittiska intellektuella var inte en enda antropolog med på listan. En motsvarande lista i Sverige skulle förmodligen ge ett liknande resultat. Thomas Hylland Eriksen skriver i Anthropology Today 21:2 (2005) att “Anthropology is, plainly, not where it ought to be. Even the most brilliant anthropological scholarship is scarcely known outside of the academy.” Antropologer kan, teoretiskt sett, figurera på två olika sätt i det offentliga samtalet: a) som regionala experter och b) som allmänintellektuella. Dessa tänkbara funktioner avspeglar antropologins dubbelhet – läran om människan kan implicera både läran om den historiskt och geografiskt situerade människan (det specifika), men också om det mänskliga (det universella). Till denna session uppmanas forskare, disputerade såväl som odisputerade, att ge bidrag och förslag till, och exempel på, hur ett antropologiskt perspektiv kan ta sig ut ur de slutna seminarierummen och aktivt ta del av och befrukta det offentliga samtalet och belysa aktuella frågor i vår tid. Givet konferensens bärande tema uppmuntras i synnerhet bidrag som kan påvisa det antropologiska perspektivets relevans för frågor som berör ”kulturella och politiska aspekter av mänskliga miljörelationer i vidaste bemärkelse”. Discussant: Kenneth Hermele.
4. Kan man samarbeta med naturvetare? Antropologisk miljöforskning och naturvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (arrangör: N. Thomas Håkansson). Akademisk socialantropologi i Sverige bedrivs numera på många tvärvetenskapliga institutioner, något som medför samarbete över ämnesgränserna både med avseende på forskning och undervisning. Ämnesöverskridande arbete har sina svårigheter och belöningar. I bästa fall kan forskare från olika utgångspunkter och traditioner kan lära sig av varandra och bredda sin kompetens och teoretiska utveckling men skillnader kan också leda till konflikter och faktionalisering. Detta har skett på flera amerikanska universitet där t.o.m. socialantropologer delat upp sig med avseende på deras teoretiska inriktningar: humanistiskt gentemot naturvetenskapligt inspirerade synsätt. Ämnesskillnader blir naturligtvis ännu svårare att överbrygga när det gäller samarbete med naturvetare. Denna session presenterar forskning och reflektioner kring tvärvetenskap från antropologiskt inriktade forskare och lärare på ett i huvudsak naturvetenskapligt universitet. Discussant: Gudrun Dahl.
5. Miljö, ojämlikhet och antropologi i urbana sammanhang (arrangörer: Susann Ullberg & Charlotta Widmark). Starka urbaniseringsprocesser pågår i världen och det sias om huruvida framtidens städer blir hållbara eller okontrollerbara konflikthärdar. Urbana platser förändras, det ställs nya krav på miljön, konflikter skapas om resurser, nya grupper tar plats och andra drar sig tillbaka. Antropologin har en roll att spela för att förklara vad urbaniseringsprocesserna innebär i termer av tillhörighet, synlighet, ojämlikhet och maktrelationer. Hur manifesteras förhållandet mellan miljö och ojämlikhet i urbana sammanhang? Hur uppkommer konkreta och symboliska gränsdragningar och hur förändras maktkonstellationerna? Vem kontrollerar det som betraktas som värdefullt, såsom naturresurser och strategiska platser, och vart tar det som betraktas som värdelöst vägen? Över hälften av världens befolkning lever nu i städer eller urbana miljöer, och det är också här den globala ekonomins centra återfinns. Forskare har hävdat att oavsett var vi bor, lever vi alla i en urbaniserad värld och har i någon mening också urbana levnadssätt (se t ex Amin & Thrift 2002). Denna panel inbjuder till diskussion i den urbana antropologins tecken. Vilken är statusen och riktningen på denna, och vilken relevans har en specifik urban antropologi för att diskutera människors livsbetingelser i världens städer? Städer är socialt producerade genom olika historiska och materiella processer men konstrueras också genom relationer och vardagligt meningskapande (Low, 2003). Urbanitet som ett rumsligt fenomen definieras ofta utifrån begreppen täthet, storskalighet, komplexitet och mångfald. Ytterligare en diskussion som aktualiserats genom klimatförändringen är frågan om städer och hållbarhet. Hur tar sig sådana urbana processer uttryck och vad betyder de för människorna som lever ’urbant’? Vilka kulturanalytiska och metodologiska redskap har antropologin idag för att studera dem? Discussant: Ulf Hannerz.
6. Antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd: praktiker, diskurser och etik (arrangör: Sten Hagberg). Historiskt sett har antropologer länge haft ett betydande engagemang i utvecklingsfrågor, internationellt bistånd och humanitär hjälp. Inom projekt och program och konkreta insatser har antropologiska perspektiv varit betydelsefulla vare sig det har gällt insatser rörande skogsförvaltning, vatten och sanitet, utbildning, hälsa och sjukvård, folkligt deltagande och jämställdhet, eller mer övergripande kapacitetsuppbyggnad, organisationsutveckling och metodutveckling. I den akademiska debatten kring utvecklingsantropologi har det alltmer dragits en skiljelinje mellan utvecklingsantropologi (Anthropology of Development) och biståndsantropologi (Development Anthropology). Medan den förra intresserar sig för utveckling som ett antropologiskt fält – som ett samtida fenomen som kräver antropologisk analys och förståelse – är den senare fokuserad på det praktiska arbetet med förändringsprocesser i program, projekt och sektorer. Denna skiljelinje har i praktiken delat upp det akademiska studiet av utveckling, ofta baserat på universiteten, och det praktiska arbete som antropologer inom bistånd och humanitär hjälp utför. Denna workshop har som utgångspunkt att skiljelinjen mellan utvecklingsantropologi och biståndsantropologi är olycklig, problematisk och bör överbryggas av i huvudsak två skäl: för det första måste praktiskt antropologiskt arbete i biståndet grundas i teoretiska, metodiska och etnografiska insikter och kunskaper; och för det andra måste akademiskt förankrad utvecklingsantropologi baseras på empiriska och praktiska erfarenheter av biståndets förutsättningar, organisationsformer och dagliga praktik. I ljuset av biståndets förändrade karaktär med färre projekt och program och med större fokus på sektorstöd och generellt budgetstöd till partnerlandet på basis av en nationell fattigdomsstrategi (utarbetad med stöd av och tillsammans med givarna) är det nödvändigt att förnya diskussionen om olika former av antropologiskt engagemang i biståndet. Genom att undersöka praktiker, diskurser och etiska frågor syftar denna workshop att belysa och undersöka centrala frågeställningar av ett antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd. Deltagare kan exempelvis vara antropologer som arbetar som handläggare, forskare, lärare, konsulter, rådgivare eller volontärer. Workshopdeltagarna inbjuds särskilt att fundera kring frågor som reflexivitet, professionalisering och engagemang. Discussant: Steve Sampson.
7. Antropologi utanför den antropologiska miljön (arrangörer: Oscar Andersson & Torbjörn Friberg). Antropologi på hemmaplan i USA började inom ramen för vad som har kommit att benämnas Chicagoskolan. I skolan ingick såväl antropologer som sociologer som intresserade sig för olika dilemman och problem i det framväxande amerikanska samhället. En av de ledande personerna under skolans senare period (1930–1950-tal) var en idag mer eller mindre bortglömd socialantropolog vid namn W. Lloyd Warner som ledde Committee on Human Relations in Industry i Chicago under 1940-talet. Kommittén bedrev tillämpad forskning och var en fortsättning på human relation-skolan och bedrev privatfinansierade fältarbeten i bl.a. industrier, mentalsjukhus, restauranger och sjukhus. Forskningstraditionen kom senare att benämnas för industriantropologi och var ett sätt för antropologer att finna nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska kärnmiljön (Andersson 2003; 2007). I sin begynnelse var antropologin en disciplin som studerade ”den andre” på ett geografiskt och mentalt avstånd. De västerländska antropologerna studerade andra kulturer ofta med fokus på ett specifikt exotiskt fenomen: Malinowski studerade kula på Trobrianderna, Mead hade fokus på ungdomar och gender på Samoa emedan Evans-Pritchard riktade sin uppmärksamhet mot häxeri bland Azande. Den antropologiska disciplinens karaktäristika förändrades emellertid i samband med de postmoderna strömningarna under 1980-talet. En konsekvens av denna komplexa teoretiska och politiska period blev att antropologerna alltmer började studera den egna kulturen (Jackson 1987, Messerschmidt 1981). Frågan här är var vi befinner oss idag? Om vi har sett att många antropologer idag gör antropologi på hemmaplan kan vi samtidigt betrakta en liknande trend som uppstod under 40-talets Chicago, dvs. att många antropologer söker nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska miljön. Vad händer idag med det antropologiska ämnet då det bedrivs utanför dess egna disciplinära gränser? Vilken slags forskning bedriver antropologer idag när de befinner sig inom andra discipliner som sociologi, socialt arbete, folkhälsovetenskap, vetenskapsstudier, ekonomi etc.? Vilken slags antropologi återfinner vi idag på hemmaplan? Kom och presentera/diskutera din egen forskning om du känner dig marginaliserad inom den antropologiska miljön. Discussant: Helena Wulff.
Bli medlem i SANT
SANTs verksamhet är i hög grad beroende av medlemsavgifterna. Om ni
inte kan komma till Lund men vill fortsätta att stödja SANTs så kan
ni betala in er medlemsavgift till plusgironummer 4859983-1. För
doktorand/master är avgiften 100 kronor per år och för disputerade 200
kronor. Glöm inte att ange ditt namn vid betalning!
Tack för att ni stödjer Sveriges antropologförbund!
Hälsningar
Charlotta Widmark
Ordförande SANT
inte kan komma till Lund men vill fortsätta att stödja SANTs så kan
ni betala in er medlemsavgift till plusgironummer 4859983-1. För
doktorand/master är avgiften 100 kronor per år och för disputerade 200
kronor. Glöm inte att ange ditt namn vid betalning!
Tack för att ni stödjer Sveriges antropologförbund!
Hälsningar
Charlotta Widmark
Ordförande SANT
Kallelse till SANTs årsmöte
Till gamla och nya SANT-medlemmar,
Härmed kallas ni till SANTs årsmöte som kommer att hållas lördagen den
27 mars kl. 18.00 på Geocentrum, Sölvegatan 12, Lund.
Dagordning
Tid: 27 mars 2010, kl. 18.00
Plats: Geocentrum, Sölvegatan 12, Lund
I. Mötets öppnande
II. Val av mötesordförande
III. Dagordningens godkännande
IV. Val av mötessekreterare
V. Val av justeringsperson
VI. Frågan om årsmötets behöriga utlysande samt mötets beslutsmässighet
VII. Verksamhetsberättelsen presenteras
VIII. Ekonomisk redovisning
IX. Revisionsberättelse
X. Frågan om styrelsens ansvarsfrihet
XI. Val av styrelse
a) Omval av ledamöter för perioden 2010-2011
b) Val av nya ledamöter för perioden 2010-2011
c) Val av nya suppleanter för perioden 2010-2011
d) Val av ordförande för 2010-2011
XII. Val av valberedning (3 personer, varav en sammankallande)
XIII. Val av revisorer (2 ordinarie, en suppleant)
XIV. Förslag till stadgeändring (se bil.)
XV. Säte för 2011 års konferens
XVI. Säte för 2012 års konferens
XVII. SANTs framtid
XVIII. Övriga frågor
XIX. Mötets avslutande
Bilaga till punkt XIV
Styrelsen föreslår att tidpunkten för SANTs årsmöte ändras från nedanstående lydelse ur förbundets stadgar:
6. ÅRSMÖTE
Ordinarie årsmöte hålles varje år på dag, tid, och plats som Styrelsen beslutar, dock senast före mars månads utgång.
till följande lydelse:
Ordinarie årsmöte hålles varje år på dag, tid, och plats som Styrelsen beslutar, dock senast före maj månads utgång.
Härmed kallas ni till SANTs årsmöte som kommer att hållas lördagen den
27 mars kl. 18.00 på Geocentrum, Sölvegatan 12, Lund.
Dagordning
Tid: 27 mars 2010, kl. 18.00
Plats: Geocentrum, Sölvegatan 12, Lund
I. Mötets öppnande
II. Val av mötesordförande
III. Dagordningens godkännande
IV. Val av mötessekreterare
V. Val av justeringsperson
VI. Frågan om årsmötets behöriga utlysande samt mötets beslutsmässighet
VII. Verksamhetsberättelsen presenteras
VIII. Ekonomisk redovisning
IX. Revisionsberättelse
X. Frågan om styrelsens ansvarsfrihet
XI. Val av styrelse
a) Omval av ledamöter för perioden 2010-2011
b) Val av nya ledamöter för perioden 2010-2011
c) Val av nya suppleanter för perioden 2010-2011
d) Val av ordförande för 2010-2011
XII. Val av valberedning (3 personer, varav en sammankallande)
XIII. Val av revisorer (2 ordinarie, en suppleant)
XIV. Förslag till stadgeändring (se bil.)
XV. Säte för 2011 års konferens
XVI. Säte för 2012 års konferens
XVII. SANTs framtid
XVIII. Övriga frågor
XIX. Mötets avslutande
Bilaga till punkt XIV
Styrelsen föreslår att tidpunkten för SANTs årsmöte ändras från nedanstående lydelse ur förbundets stadgar:
6. ÅRSMÖTE
Ordinarie årsmöte hålles varje år på dag, tid, och plats som Styrelsen beslutar, dock senast före mars månads utgång.
till följande lydelse:
Ordinarie årsmöte hålles varje år på dag, tid, och plats som Styrelsen beslutar, dock senast före maj månads utgång.
onsdag 10 februari 2010
Förslag till presentationer senast 12 februari
SVERIGES ANTROPOLOGFÖRBUND (SANT) inbjuder till årskonferens 2010
Tema: ”Kultur, makt och miljö”
Humanekologiska avdelningen, Lunds universitet, 27-28 mars 2010
Det är nu dags att senast den 12 februari till alf.hornborg@hek.lu.se skicka in titlar på förslag till papers/presentationer (max. 20 minuter inkl. diskussion) som ansluter till något av de sessionsförslag som anges nedan:
1. Surviving constructionism and eco-colonialism in indigenous landscapes (arrangör: Hugh Beach). The subsistence livelihoods, social fabric, and cultures of indigenous peoples are impacted heavily by rapid climatic change, but all the more rapidly and heavily by anthropogenic laws and policies. Rapid developments on the research front: including the insights of political ecology concerning the human influence on “natural landscapes” and similarly, the inevitable negotiation of essentialistic and constructivistic elements of ethnicity which question the epistemological status of terms such as “indigenous”, have broadened our understanding of human realities, but have also occasioned new vulnerabilities for indigenous populations. If nature has always been landscaped, then extractive industries can claim to be doing nothing different and even to be driven by the demands of global sustainability. If terms such as “indigenous” or “Native” are simply political constructs, then who are these people? And why should one abide by resource allocations made according to those constructs? Perhaps indigenous landscapes have never really been so sustainable? Perhaps the new and increasing pressures of rapid climatic change justify new terms for human user categories and new regulations over the resources they use? Such arguments leave the field wide open to strategies of greed and both social and environmental destruction. New forms of eco-colonialism appear as Big Business sometimes abetted by Big Science strangle small-scale traditional livelihoods under the banner of protecting the world. At no time previously have traditional lifestyles come under such threat or have the moral justifications for their continuity of self-determined development appeared weaker. This session will seek to address these issues by bringing together researchers to illuminate current conditions.
2. Making Sense of Copenhagen: The Anthropology of Global Events (arrangör: Beppe G. Karlsson). The UN Climate Change conference in Copenhagen, in December 2009, gathered a larger number of heads of states than any other previous international conference. The expectations were also soaring, the message being that it was time to act. Tough measures to reduce emissions of carbon dioxide world-wide could no longer wait. But to the disappointment of many, the conference got stalled by procedural questions, organizational conflicts, leaking drafts, and divisions especially between “developed” and “developing” countries. Disclosed e-mail correspondence between leading climate scientists prior to the conference offered the “skeptics” further space to question whether the globe actually was heating up. In this panel we seek to unravel the “Copenhagen debacle” - what happened and why? Rather than full papers, we ask participants to prepare 15-minute interventions suggesting how to make sense of Copenhagen and further to envision the type of anthropology best suited to study global events of this kind.
3. Antropologin och det offentliga samtalet (arrangör: Mikael Kurkiala). När den brittiska tidskriften Prospect sommaren 2004 listade de 100 mest tongivande brittiska intellektuella var inte en enda antropolog med på listan. En motsvarande lista i Sverige skulle förmodligen ge ett liknande resultat. Thomas Hylland Eriksen skriver i Anthropology Today 21:2 (2005) att “Anthropology is, plainly, not where it ought to be. Even the most brilliant anthropological scholarship is scarcely known outside of the academy.” Antropologer kan, teoretiskt sett, figurera på två olika sätt i det offentliga samtalet: a) som regionala experter och b) som allmänintellektuella. Dessa tänkbara funktioner avspeglar antropologins dubbelhet – läran om människan kan implicera både läran om den historiskt och geografiskt situerade människan (det specifika), men också om det mänskliga (det universella). Till denna session uppmanas forskare, disputerade såväl som odisputerade, att ge bidrag och förslag till, och exempel på, hur ett antropologiskt perspektiv kan ta sig ut ur de slutna seminarierummen och aktivt ta del av och befrukta det offentliga samtalet och belysa aktuella frågor i vår tid. Givet konferensens bärande tema uppmuntras i synnerhet bidrag som kan påvisa det antropologiska perspektivets relevans för frågor som berör ”kulturella och politiska aspekter av mänskliga miljörelationer i vidaste bemärkelse”.
4. Kan man samarbeta med naturvetare? Antropologisk miljöforskning och naturvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (arrangör: N. Thomas Håkansson). Akademisk socialantropologi i Sverige bedrivs numera på många tvärvetenskapliga institutioner, något som medför samarbete över ämnesgränserna både med avseende på forskning och undervisning. Ämnesöverskridande arbete har sina svårigheter och belöningar. I bästa fall kan forskare från olika utgångspunkter och traditioner kan lära sig av varandra och bredda sin kompetens och teroetiska utveckling men skillnader kan också leda till konflikter och faktionalisering. Detta har skett på flera amerikanska universitet där t.o.m. socialantropologer delat upp sig med avseende på deras teoretiska inriktingar: humanistiskt gentemot naturvetenskapligt inspirerade synsätt. Ämnesskillnader blir naturligtvis ännu svårare att överbrygga när det gäller samarbete med naturvetare. Denna session presenterar forskning och reflektioner kring tvärvetenskap från antropologiskt inriktade forskares och lärares på ett i huvudsak naturvetenskapligt universitet. (Presentationer av bl.a. Örjan Bartholdson, Yvonne Gunnarsdotter, N. Thomas Håkansson, Karl-Johan Lindholm.)
5. Miljö, ojämlikhet och antropologi i urbana sammanhang (arrangörer: Susann Ullberg & Charlotta Widmark). Starka urbaniseringsprocesser pågår i världen och det sias om huruvida framtidens städer blir hållbara eller okontrollerbara konflikthärdar. Urbana platser förändras, det ställs nya krav på miljön, konflikter skapas om resurser, nya grupper tar plats och andra drar sig tillbaka. Antropologin har en roll att spela för att förklara vad urbaniseringsprocesserna innebär i termer av tillhörighet, synlighet, ojämlikhet och maktrelationer. Hur manifesteras förhållandet mellan miljö och ojämlikhet i urbana sammanhang? Hur uppkommer konkreta och symboliska gränsdragningar och hur förändras maktkonstellationerna? Vem kontrollerar det som betraktas som värdefullt, såsom naturresurser och strategiska platser, och vart tar det som betraktas som värdelöst vägen? Över hälften av världens befolkning lever nu i städer eller urbana miljöer, och det är också här den globala ekonomins centra återfinns. Forskare har hävdat att oavsett var vi bor, lever vi alla i en urbaniserad värld och har i någon mening också urbana levnadssätt (se t ex Amin & Thrift 2002). Denna panel inbjuder till diskussion i den urbana antropologins tecken. Vilken är statusen och riktningen på denna, och vilken relevans har en specifik urban antropologi för att diskutera människors livsbetingelser i världens städer? Städer är socialt producerade genom olika historiska och materiella processer men konstrueras också genom relationer och vardagligt meningskapande (Low, 2003). Urbanitet som ett rumsligt fenomen definieras ofta utifrån begreppen täthet, storskalighet, komplexitet och mångfald. Ytterligare en diskussion som aktualiserats genom klimatförändringen är frågan om städer och hållbarhet. Hur tar sig sådana urbana processer uttryck och vad betyder de för människorna som lever ’urbant’? Vilka kulturanalytiska och metodologiska redskap har antropologin idag för att studera dem? (Presentationer av bl.a. Charlotta Widmark, Thaïs Machado Borges, Susann Ullberg, Lissa Nordin, Mark Graham, Tova Höjdestrand.)
6. Antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd: praktiker, diskurser och etik (arrangör: Sten Hagberg). Historiskt sett har antropologer länge haft ett betydande engagemang i utvecklingsfrågor, internationellt bistånd och humanitär hjälp. Inom projekt och program och konkreta insatser har antropologiska perspektiv varit betydelsefulla vare sig det har gällt insatser rörande skogsförvaltning, vatten och sanitet, utbildning, hälsa och sjukvård, folkligt deltagande och jämställdhet, eller mer övergripande kapacitetsuppbyggnad, organisationsutveckling och metodutveckling. I den akademiska debatten kring utvecklingsantropologi har det alltmer dragits en skiljelinje mellan utvecklingsantropologi (Anthropology of Development) och biståndsantropologi (Development Anthropology). Medan den förra intresserar sig för utveckling som ett antropologiskt fält – som ett samtida fenomen som kräver antropologisk analys och förståelse – är den senare fokuserad på det praktiska arbetet med förändringsprocesser i program, projekt och sektorer. Denna skiljelinje har i praktiken delat upp det akademiska studiet av utveckling, ofta baserat på universiteten, och det praktiska arbete som antropologer inom bistånd och humanitär hjälp utför. Denna workshop har som utgångspunkt att skiljelinjen mellan utvecklingsantropologi och biståndsantropologi är olycklig, problematisk och bör överbryggas av i huvudsak två skäl: för det första måste praktiskt antropologiskt arbete i biståndet grundas i teoretiska, metodiska och etnografiska insikter och kunskaper; och för det andra måste akademiskt förankrad utvecklingsantropologi baseras på empiriska och praktiska erfarenheter av biståndets förutsättningar, organisationsformer och dagliga praktik. I ljuset av biståndets förändrade karaktär med färre projekt och program och med större fokus på sektorstöd och generellt budgetstöd till partnerlandet på basis av en nationell fattigdomsstrategi (utarbetad med stöd av och tillsammans med givarna) är det nödvändigt att förnya diskussionen om olika former av antropologiskt engagemang i biståndet. Genom att undersöka praktiker, diskurser och etiska frågor syftar denna workshop att belysa och undersöka centrala frågeställningar av ett antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd. Deltagare kan exempelvis vara antropologer som arbetar som handläggare, forskare, lärare, konsulter, rådgivare eller volontärer. Workshopdeltagarna inbjuds särskilt att fundera kring frågor som reflexivitet, professionalisering och engagemang.
7. Tillämpad etnografi och hållbar utveckling (arrangör: Katarina Graffman). Den komplexitet som omgärdar frågor kring miljö, ekologi och hållbarhet innebär att ett kulturanalytiskt perspektiv idag för många företag och organisationer är enda sättet att ta reda på hur människor förhåller sig till detta. Sessionen kommer att belysa hur olika antropologiska projekt genomförda i näringslivet bidragit till en mer hållbar utveckling inom olika verksamheter. Graffman inleder med att berätta om projektet "Med ekologi in i framtiden - en etnografisk studie om relationen mellan ekologisk mat, hälsa och miljö till Livsmedelsakademin".
8. Antropologi i barnomsorg och utbildning (arrangör: Åsa Bartholdsson). Antropologiska studier i det svenska utbildningssystemet har under 2000-talets första decennium uppmärksammats i såväl högre utbildning som i den svenska ungdomsskolan. Dessa studier bidrar till det som inom utbildningsvetenskap benämns som ”praktiknära forskning” och skapar fördjupad förståelse för de möjligheter som erbjuds genom etnografiska studier inom barnomsorgs- och utbildningsområdet. Till denna workshop inbjudes antropologer med ett intresse för detta fält (i Sverige och övriga världen).
9. Antropologi utanför den antropologiska miljön (arrangörer: Oscar Andersson & Torbjörn Friberg). Antropologi på hemmaplan i USA började inom ramen för vad som har kommit att benämnas Chicagoskolan. I skolan ingick såväl antropologer som sociologer som intresserade sig för olika dilemman och problem i det framväxande amerikanska samhället. En av de ledande personerna under skolans senare period (1930–1950-tal) var en idag mer eller mindre bortglömd socialantropolog vid namn W. Lloyd Warner som ledde Committee on Human Relations in Industry i Chicago under 1940-talet. Kommittén bedrev tillämpad forskning och var en fortsättning på human relation-skolan och bedrev privatfinansierade fältarbeten i bl.a. industrier, mentalsjukhus, restauranger och sjukhus. Forskningstraditionen kom senare att benämnas för industriantropologi och var ett sätt för antropologer att finna nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska kärnmiljön (Andersson 2003; 2007). I sin begynnelse var antropologin en disciplin som studerade ”den andre” på ett geografiskt och mentalt avstånd. De västerländska antropologerna studerade andra kulturer ofta med fokus på ett specifikt exotiskt fenomen: Malinowski studerade kula på Trobrianderna, Mead hade fokus på ungdomar och gender på Samoa emedan Evans-Pritchard riktade sin uppmärksamhet mot häxeri bland Azande. Den antropologiska disciplinens karaktäristika förändrades emellertid i samband med de postmoderna strömningarna under 1980-talet. En konsekvens av denna komplexa teoretiska och politiska period blev att antropologerna alltmer började studera den egna kulturen (Jackson 1987, Messerschmidt 1981). Frågan här är var vi befinner oss idag? Om vi har sett att många antropologer idag gör antropologi på hemmaplan kan vi samtidigt betrakta en liknande trend som uppstod under 40-talets Chicago, dvs. att många antropologer söker nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska miljön. Vad händer idag med det antropologiska ämnet då det bedrivs utanför dess egna disciplinära gränser? Vilken slags forskning bedriver antropologer idag när de befinner sig inom andra discipliner som sociologi, socialt arbete, folkhälsovetenskap, vetenskapsstudier, ekonomi etc.? Vilken slags antropologi återfinner vi idag på hemmaplan? Kom och presentera/diskutera din egen forskning om du känner dig marginaliserad inom den antropologiska miljön…
Konferensprogrammet utformas utifrån tillströmningen av presentationer och distribueras till SANT:s medlemmar i mitten av februari. I samband med detta lämnas också förslag till logi och uppgift om konferensavgift (för dem – förhoppningsvis alla – som deltar i konferensmiddagen på lördagskvällen den 27 mars). Utöver plenarföreläsning och de sessioner som blir av kommer programmet att rymma: (1) presentationer av nya avhandlingar och böcker (vänligen anmäl titlar och författare till alf.hornborg@hek.lu.se ); (2) nätverksmöte kring feministisk antropologi ; (3)doktorandforum; (4) SANT:s årsmöte; och (5) middag. För att lämna utrymme för resor till Lund inleds konferensen lördagen den 27 mars kl. 12 och avslutas dagen därpå kl. 17.
Tema: ”Kultur, makt och miljö”
Humanekologiska avdelningen, Lunds universitet, 27-28 mars 2010
Det är nu dags att senast den 12 februari till alf.hornborg@hek.lu.se skicka in titlar på förslag till papers/presentationer (max. 20 minuter inkl. diskussion) som ansluter till något av de sessionsförslag som anges nedan:
1. Surviving constructionism and eco-colonialism in indigenous landscapes (arrangör: Hugh Beach). The subsistence livelihoods, social fabric, and cultures of indigenous peoples are impacted heavily by rapid climatic change, but all the more rapidly and heavily by anthropogenic laws and policies. Rapid developments on the research front: including the insights of political ecology concerning the human influence on “natural landscapes” and similarly, the inevitable negotiation of essentialistic and constructivistic elements of ethnicity which question the epistemological status of terms such as “indigenous”, have broadened our understanding of human realities, but have also occasioned new vulnerabilities for indigenous populations. If nature has always been landscaped, then extractive industries can claim to be doing nothing different and even to be driven by the demands of global sustainability. If terms such as “indigenous” or “Native” are simply political constructs, then who are these people? And why should one abide by resource allocations made according to those constructs? Perhaps indigenous landscapes have never really been so sustainable? Perhaps the new and increasing pressures of rapid climatic change justify new terms for human user categories and new regulations over the resources they use? Such arguments leave the field wide open to strategies of greed and both social and environmental destruction. New forms of eco-colonialism appear as Big Business sometimes abetted by Big Science strangle small-scale traditional livelihoods under the banner of protecting the world. At no time previously have traditional lifestyles come under such threat or have the moral justifications for their continuity of self-determined development appeared weaker. This session will seek to address these issues by bringing together researchers to illuminate current conditions.
2. Making Sense of Copenhagen: The Anthropology of Global Events (arrangör: Beppe G. Karlsson). The UN Climate Change conference in Copenhagen, in December 2009, gathered a larger number of heads of states than any other previous international conference. The expectations were also soaring, the message being that it was time to act. Tough measures to reduce emissions of carbon dioxide world-wide could no longer wait. But to the disappointment of many, the conference got stalled by procedural questions, organizational conflicts, leaking drafts, and divisions especially between “developed” and “developing” countries. Disclosed e-mail correspondence between leading climate scientists prior to the conference offered the “skeptics” further space to question whether the globe actually was heating up. In this panel we seek to unravel the “Copenhagen debacle” - what happened and why? Rather than full papers, we ask participants to prepare 15-minute interventions suggesting how to make sense of Copenhagen and further to envision the type of anthropology best suited to study global events of this kind.
3. Antropologin och det offentliga samtalet (arrangör: Mikael Kurkiala). När den brittiska tidskriften Prospect sommaren 2004 listade de 100 mest tongivande brittiska intellektuella var inte en enda antropolog med på listan. En motsvarande lista i Sverige skulle förmodligen ge ett liknande resultat. Thomas Hylland Eriksen skriver i Anthropology Today 21:2 (2005) att “Anthropology is, plainly, not where it ought to be. Even the most brilliant anthropological scholarship is scarcely known outside of the academy.” Antropologer kan, teoretiskt sett, figurera på två olika sätt i det offentliga samtalet: a) som regionala experter och b) som allmänintellektuella. Dessa tänkbara funktioner avspeglar antropologins dubbelhet – läran om människan kan implicera både läran om den historiskt och geografiskt situerade människan (det specifika), men också om det mänskliga (det universella). Till denna session uppmanas forskare, disputerade såväl som odisputerade, att ge bidrag och förslag till, och exempel på, hur ett antropologiskt perspektiv kan ta sig ut ur de slutna seminarierummen och aktivt ta del av och befrukta det offentliga samtalet och belysa aktuella frågor i vår tid. Givet konferensens bärande tema uppmuntras i synnerhet bidrag som kan påvisa det antropologiska perspektivets relevans för frågor som berör ”kulturella och politiska aspekter av mänskliga miljörelationer i vidaste bemärkelse”.
4. Kan man samarbeta med naturvetare? Antropologisk miljöforskning och naturvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (arrangör: N. Thomas Håkansson). Akademisk socialantropologi i Sverige bedrivs numera på många tvärvetenskapliga institutioner, något som medför samarbete över ämnesgränserna både med avseende på forskning och undervisning. Ämnesöverskridande arbete har sina svårigheter och belöningar. I bästa fall kan forskare från olika utgångspunkter och traditioner kan lära sig av varandra och bredda sin kompetens och teroetiska utveckling men skillnader kan också leda till konflikter och faktionalisering. Detta har skett på flera amerikanska universitet där t.o.m. socialantropologer delat upp sig med avseende på deras teoretiska inriktingar: humanistiskt gentemot naturvetenskapligt inspirerade synsätt. Ämnesskillnader blir naturligtvis ännu svårare att överbrygga när det gäller samarbete med naturvetare. Denna session presenterar forskning och reflektioner kring tvärvetenskap från antropologiskt inriktade forskares och lärares på ett i huvudsak naturvetenskapligt universitet. (Presentationer av bl.a. Örjan Bartholdson, Yvonne Gunnarsdotter, N. Thomas Håkansson, Karl-Johan Lindholm.)
5. Miljö, ojämlikhet och antropologi i urbana sammanhang (arrangörer: Susann Ullberg & Charlotta Widmark). Starka urbaniseringsprocesser pågår i världen och det sias om huruvida framtidens städer blir hållbara eller okontrollerbara konflikthärdar. Urbana platser förändras, det ställs nya krav på miljön, konflikter skapas om resurser, nya grupper tar plats och andra drar sig tillbaka. Antropologin har en roll att spela för att förklara vad urbaniseringsprocesserna innebär i termer av tillhörighet, synlighet, ojämlikhet och maktrelationer. Hur manifesteras förhållandet mellan miljö och ojämlikhet i urbana sammanhang? Hur uppkommer konkreta och symboliska gränsdragningar och hur förändras maktkonstellationerna? Vem kontrollerar det som betraktas som värdefullt, såsom naturresurser och strategiska platser, och vart tar det som betraktas som värdelöst vägen? Över hälften av världens befolkning lever nu i städer eller urbana miljöer, och det är också här den globala ekonomins centra återfinns. Forskare har hävdat att oavsett var vi bor, lever vi alla i en urbaniserad värld och har i någon mening också urbana levnadssätt (se t ex Amin & Thrift 2002). Denna panel inbjuder till diskussion i den urbana antropologins tecken. Vilken är statusen och riktningen på denna, och vilken relevans har en specifik urban antropologi för att diskutera människors livsbetingelser i världens städer? Städer är socialt producerade genom olika historiska och materiella processer men konstrueras också genom relationer och vardagligt meningskapande (Low, 2003). Urbanitet som ett rumsligt fenomen definieras ofta utifrån begreppen täthet, storskalighet, komplexitet och mångfald. Ytterligare en diskussion som aktualiserats genom klimatförändringen är frågan om städer och hållbarhet. Hur tar sig sådana urbana processer uttryck och vad betyder de för människorna som lever ’urbant’? Vilka kulturanalytiska och metodologiska redskap har antropologin idag för att studera dem? (Presentationer av bl.a. Charlotta Widmark, Thaïs Machado Borges, Susann Ullberg, Lissa Nordin, Mark Graham, Tova Höjdestrand.)
6. Antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd: praktiker, diskurser och etik (arrangör: Sten Hagberg). Historiskt sett har antropologer länge haft ett betydande engagemang i utvecklingsfrågor, internationellt bistånd och humanitär hjälp. Inom projekt och program och konkreta insatser har antropologiska perspektiv varit betydelsefulla vare sig det har gällt insatser rörande skogsförvaltning, vatten och sanitet, utbildning, hälsa och sjukvård, folkligt deltagande och jämställdhet, eller mer övergripande kapacitetsuppbyggnad, organisationsutveckling och metodutveckling. I den akademiska debatten kring utvecklingsantropologi har det alltmer dragits en skiljelinje mellan utvecklingsantropologi (Anthropology of Development) och biståndsantropologi (Development Anthropology). Medan den förra intresserar sig för utveckling som ett antropologiskt fält – som ett samtida fenomen som kräver antropologisk analys och förståelse – är den senare fokuserad på det praktiska arbetet med förändringsprocesser i program, projekt och sektorer. Denna skiljelinje har i praktiken delat upp det akademiska studiet av utveckling, ofta baserat på universiteten, och det praktiska arbete som antropologer inom bistånd och humanitär hjälp utför. Denna workshop har som utgångspunkt att skiljelinjen mellan utvecklingsantropologi och biståndsantropologi är olycklig, problematisk och bör överbryggas av i huvudsak två skäl: för det första måste praktiskt antropologiskt arbete i biståndet grundas i teoretiska, metodiska och etnografiska insikter och kunskaper; och för det andra måste akademiskt förankrad utvecklingsantropologi baseras på empiriska och praktiska erfarenheter av biståndets förutsättningar, organisationsformer och dagliga praktik. I ljuset av biståndets förändrade karaktär med färre projekt och program och med större fokus på sektorstöd och generellt budgetstöd till partnerlandet på basis av en nationell fattigdomsstrategi (utarbetad med stöd av och tillsammans med givarna) är det nödvändigt att förnya diskussionen om olika former av antropologiskt engagemang i biståndet. Genom att undersöka praktiker, diskurser och etiska frågor syftar denna workshop att belysa och undersöka centrala frågeställningar av ett antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd. Deltagare kan exempelvis vara antropologer som arbetar som handläggare, forskare, lärare, konsulter, rådgivare eller volontärer. Workshopdeltagarna inbjuds särskilt att fundera kring frågor som reflexivitet, professionalisering och engagemang.
7. Tillämpad etnografi och hållbar utveckling (arrangör: Katarina Graffman). Den komplexitet som omgärdar frågor kring miljö, ekologi och hållbarhet innebär att ett kulturanalytiskt perspektiv idag för många företag och organisationer är enda sättet att ta reda på hur människor förhåller sig till detta. Sessionen kommer att belysa hur olika antropologiska projekt genomförda i näringslivet bidragit till en mer hållbar utveckling inom olika verksamheter. Graffman inleder med att berätta om projektet "Med ekologi in i framtiden - en etnografisk studie om relationen mellan ekologisk mat, hälsa och miljö till Livsmedelsakademin".
8. Antropologi i barnomsorg och utbildning (arrangör: Åsa Bartholdsson). Antropologiska studier i det svenska utbildningssystemet har under 2000-talets första decennium uppmärksammats i såväl högre utbildning som i den svenska ungdomsskolan. Dessa studier bidrar till det som inom utbildningsvetenskap benämns som ”praktiknära forskning” och skapar fördjupad förståelse för de möjligheter som erbjuds genom etnografiska studier inom barnomsorgs- och utbildningsområdet. Till denna workshop inbjudes antropologer med ett intresse för detta fält (i Sverige och övriga världen).
9. Antropologi utanför den antropologiska miljön (arrangörer: Oscar Andersson & Torbjörn Friberg). Antropologi på hemmaplan i USA började inom ramen för vad som har kommit att benämnas Chicagoskolan. I skolan ingick såväl antropologer som sociologer som intresserade sig för olika dilemman och problem i det framväxande amerikanska samhället. En av de ledande personerna under skolans senare period (1930–1950-tal) var en idag mer eller mindre bortglömd socialantropolog vid namn W. Lloyd Warner som ledde Committee on Human Relations in Industry i Chicago under 1940-talet. Kommittén bedrev tillämpad forskning och var en fortsättning på human relation-skolan och bedrev privatfinansierade fältarbeten i bl.a. industrier, mentalsjukhus, restauranger och sjukhus. Forskningstraditionen kom senare att benämnas för industriantropologi och var ett sätt för antropologer att finna nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska kärnmiljön (Andersson 2003; 2007). I sin begynnelse var antropologin en disciplin som studerade ”den andre” på ett geografiskt och mentalt avstånd. De västerländska antropologerna studerade andra kulturer ofta med fokus på ett specifikt exotiskt fenomen: Malinowski studerade kula på Trobrianderna, Mead hade fokus på ungdomar och gender på Samoa emedan Evans-Pritchard riktade sin uppmärksamhet mot häxeri bland Azande. Den antropologiska disciplinens karaktäristika förändrades emellertid i samband med de postmoderna strömningarna under 1980-talet. En konsekvens av denna komplexa teoretiska och politiska period blev att antropologerna alltmer började studera den egna kulturen (Jackson 1987, Messerschmidt 1981). Frågan här är var vi befinner oss idag? Om vi har sett att många antropologer idag gör antropologi på hemmaplan kan vi samtidigt betrakta en liknande trend som uppstod under 40-talets Chicago, dvs. att många antropologer söker nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska miljön. Vad händer idag med det antropologiska ämnet då det bedrivs utanför dess egna disciplinära gränser? Vilken slags forskning bedriver antropologer idag när de befinner sig inom andra discipliner som sociologi, socialt arbete, folkhälsovetenskap, vetenskapsstudier, ekonomi etc.? Vilken slags antropologi återfinner vi idag på hemmaplan? Kom och presentera/diskutera din egen forskning om du känner dig marginaliserad inom den antropologiska miljön…
Konferensprogrammet utformas utifrån tillströmningen av presentationer och distribueras till SANT:s medlemmar i mitten av februari. I samband med detta lämnas också förslag till logi och uppgift om konferensavgift (för dem – förhoppningsvis alla – som deltar i konferensmiddagen på lördagskvällen den 27 mars). Utöver plenarföreläsning och de sessioner som blir av kommer programmet att rymma: (1) presentationer av nya avhandlingar och böcker (vänligen anmäl titlar och författare till alf.hornborg@hek.lu.se ); (2) nätverksmöte kring feministisk antropologi ; (3)doktorandforum; (4) SANT:s årsmöte; och (5) middag. För att lämna utrymme för resor till Lund inleds konferensen lördagen den 27 mars kl. 12 och avslutas dagen därpå kl. 17.
SANTs årsmöte/konferens 2010
SVERIGES ANTROPOLOGFÖRBUND (SANT) inbjuder till årskonferens 2010
Tema: ”Kultur, makt och miljö”
Humanekologiska avdelningen, Lunds universitet, 27-28 mars 2010
2010 års möte med Sveriges Antropologförbund är förlagt till Lunds universitets Humanekologiska avdelning, vars fyra disputerade lärare och forskare samtliga är antropologer. Plenarföreläsning kommer att hållas av professor Susan Paulson, Miami University, Ohio, som från januari är gästprofessor vid Humanekologiska avdelningen. Hon har bland annat (med Lisa Gezon) redigerat boken Political Ecology Across Spaces, Scales, and Social Groups (Rutgers University Press, 2004).
SANT-konferensen 2010 utgår från det breda temat ”Kultur, makt och miljö”. Här finns möjlighet att ventilera idéer och pågående forskning kring kulturella och politiska aspekter av mänskliga miljörelationer i vidaste bemärkelse.
Antropologin har sedan begynnelsen intresserat sig för hur människor i olika kulturella sammanhang förhåller sig till sin ekologiska omgivning. Delvis kan detta intresse förklaras av att de människor som antropologin traditionellt studerade ofta levde ”nära naturen”, det vill säga på landsbygden och utan tillgång till modern teknologi. Men delvis har antropologins intresse för icke-moderna människors naturumgänge varit ett uttryck för en kritik av urban västerländsk civilisation, som betraktats som ekologiskt ohållbar. Generationer av antropologer har diskuterat hur Kultur och Natur förhåller sig till varandra. För femtio år sedan var det en utbredd uppfattning bland antropologer att kultur utgjorde en evolutionär anpassning till en objektiv och begränsande miljö. För tjugo år sedan betonades i stället att miljön var kulturellt konstruerad. Sedan dess har flera antropologer försökt problematisera och upplösa själva distinktionen mellan kultur och natur – som en kulturell företeelse i sig värd att studera. Samtidigt har allt fler fokuserat på hur människors relationer till miljön formas av maktstrukturer på såväl lokal som global nivå. Antropologin har således kunnat uppvisa en rad alternativa perspektiv på mänskligt naturumgänge: från kulturekologi och kulturmaterialism till strukturalisternas symboliska ekologi, Batesons andliga ekologi, arkeologernas historiska ekologi och den numera expansiva politiska ekologin. Till listan bör även räknas den kognitiva antropologins intresse för etnobiologi, liksom fenomenologiska ansatser. Vad kan antropologin med sina breda och tvärvetenskapliga perspektiv idag tillföra den överallt närvarande diskussionen om ekologisk och social hållbarhet, klimatförändring, sinande oljereserver, ekologiska fotavtryck och global miljörättvisa? På vilka sätt kan våra kulturanalytiska redskap användas för att belysa mänskliga relationer till miljöer av olika slag, från urbana centra till landskap med olika grader av mänsklig påverkan? Och på vilka sätt formas dessa relationer och miljöer av maktstrukturer som för att synliggöras också kräver ett kulturanalytiskt perspektiv?
SANT uppmanar alla i Sverige verksamma antropologer att boka in helgen den 27-28 mars, 2010, för årets stora antropologmöte. För att lämna utrymme för resor till Lund inleds konferensen lördagen den 27 mars kl. 12 och avslutas dagen därpå kl. 17.
Tema: ”Kultur, makt och miljö”
Humanekologiska avdelningen, Lunds universitet, 27-28 mars 2010
2010 års möte med Sveriges Antropologförbund är förlagt till Lunds universitets Humanekologiska avdelning, vars fyra disputerade lärare och forskare samtliga är antropologer. Plenarföreläsning kommer att hållas av professor Susan Paulson, Miami University, Ohio, som från januari är gästprofessor vid Humanekologiska avdelningen. Hon har bland annat (med Lisa Gezon) redigerat boken Political Ecology Across Spaces, Scales, and Social Groups (Rutgers University Press, 2004).
SANT-konferensen 2010 utgår från det breda temat ”Kultur, makt och miljö”. Här finns möjlighet att ventilera idéer och pågående forskning kring kulturella och politiska aspekter av mänskliga miljörelationer i vidaste bemärkelse.
Antropologin har sedan begynnelsen intresserat sig för hur människor i olika kulturella sammanhang förhåller sig till sin ekologiska omgivning. Delvis kan detta intresse förklaras av att de människor som antropologin traditionellt studerade ofta levde ”nära naturen”, det vill säga på landsbygden och utan tillgång till modern teknologi. Men delvis har antropologins intresse för icke-moderna människors naturumgänge varit ett uttryck för en kritik av urban västerländsk civilisation, som betraktats som ekologiskt ohållbar. Generationer av antropologer har diskuterat hur Kultur och Natur förhåller sig till varandra. För femtio år sedan var det en utbredd uppfattning bland antropologer att kultur utgjorde en evolutionär anpassning till en objektiv och begränsande miljö. För tjugo år sedan betonades i stället att miljön var kulturellt konstruerad. Sedan dess har flera antropologer försökt problematisera och upplösa själva distinktionen mellan kultur och natur – som en kulturell företeelse i sig värd att studera. Samtidigt har allt fler fokuserat på hur människors relationer till miljön formas av maktstrukturer på såväl lokal som global nivå. Antropologin har således kunnat uppvisa en rad alternativa perspektiv på mänskligt naturumgänge: från kulturekologi och kulturmaterialism till strukturalisternas symboliska ekologi, Batesons andliga ekologi, arkeologernas historiska ekologi och den numera expansiva politiska ekologin. Till listan bör även räknas den kognitiva antropologins intresse för etnobiologi, liksom fenomenologiska ansatser. Vad kan antropologin med sina breda och tvärvetenskapliga perspektiv idag tillföra den överallt närvarande diskussionen om ekologisk och social hållbarhet, klimatförändring, sinande oljereserver, ekologiska fotavtryck och global miljörättvisa? På vilka sätt kan våra kulturanalytiska redskap användas för att belysa mänskliga relationer till miljöer av olika slag, från urbana centra till landskap med olika grader av mänsklig påverkan? Och på vilka sätt formas dessa relationer och miljöer av maktstrukturer som för att synliggöras också kräver ett kulturanalytiskt perspektiv?
SANT uppmanar alla i Sverige verksamma antropologer att boka in helgen den 27-28 mars, 2010, för årets stora antropologmöte. För att lämna utrymme för resor till Lund inleds konferensen lördagen den 27 mars kl. 12 och avslutas dagen därpå kl. 17.
söndag 1 november 2009
Till svenska antropologer
SANT har nu startat sitt verksamhetsår med en ny styrelse bestående av representatnter från hela landet (se nedan). Ett av styrelsens främsta uppdrag är att ordna föreningens årsmöte och konferens, vilken 2010 kommer att äga rum 26-28 mars och anordnas av Humanekologiska avdelningen vid Lunds universitet. Temat för konferensen kommer att röra sig kring frågor om kultur, makt och miljö.
Frågor om syftet med SANT och SANTs framtid är ständigt återkommande frågor vid förbundets årsmöten. Vi vill därför ta tillfället i akt att gå ut och fråga svenska antropologer vilket syfte förbundet har och skulle kunna ha för er? Vad skulle ni vilja få ut av ett medlemskap? Vilka frågor borde SANT engagera sig i? Vad vill ni få ut av ett deltagande på SANT-konferensen?
Vi är måna om att höra ifrån alla presumtiva medlemmar, dvs. både antropologer som verkar vid universitet och högskolor och antropologer som verkar i samhället i övrigt. Skriv till oss via e-mail: sverigesantropologforbund@gmail.com.
Vi ser fram emot att få ta del av era synpunkter! Sprid gärna denna information till andra intresserade!
Med vänliga hälsningar
SANTs styrelse
Charlotta Widmark, Uppsala universitet (ordförande)
Jan Lindström, Göteborgs universitet (sekreterare)
Lotta Björklund Larsen, Stockholms universitet (kassör)
Johan Leidi, Lunds universitet (ledamot)
Ulrika Persson-Fischier, Uppsala universitet (ledamot)
Åsa Bartholdsson, Högskolan i Dalarna (suppleant)
Jörgen Hellman, Göteborgs universitet (suppleant)
Frågor om syftet med SANT och SANTs framtid är ständigt återkommande frågor vid förbundets årsmöten. Vi vill därför ta tillfället i akt att gå ut och fråga svenska antropologer vilket syfte förbundet har och skulle kunna ha för er? Vad skulle ni vilja få ut av ett medlemskap? Vilka frågor borde SANT engagera sig i? Vad vill ni få ut av ett deltagande på SANT-konferensen?
Vi är måna om att höra ifrån alla presumtiva medlemmar, dvs. både antropologer som verkar vid universitet och högskolor och antropologer som verkar i samhället i övrigt. Skriv till oss via e-mail: sverigesantropologforbund@gmail.com.
Vi ser fram emot att få ta del av era synpunkter! Sprid gärna denna information till andra intresserade!
Med vänliga hälsningar
SANTs styrelse
Charlotta Widmark, Uppsala universitet (ordförande)
Jan Lindström, Göteborgs universitet (sekreterare)
Lotta Björklund Larsen, Stockholms universitet (kassör)
Johan Leidi, Lunds universitet (ledamot)
Ulrika Persson-Fischier, Uppsala universitet (ledamot)
Åsa Bartholdsson, Högskolan i Dalarna (suppleant)
Jörgen Hellman, Göteborgs universitet (suppleant)
onsdag 29 april 2009
Dagordning SANTs årsmöte, 8 maj kl 14:30 på Hotel Terminus i Bergen
I.Mötets öppnande
II.Val av mötesordförande
III.Dagordningens godkänande
IV.Val av mötessekreterare
V.Val av justeringsperson
VI.Frågan om årsmötets behöriga utlysande samt mötets beslutsmässighet
VII.Verksamhetsberättelsen presenteras
VIII.Ekonomisk redovisning
IX.Revisionsberättelse
X.Frågan om styrelsens ansvarsfrihet
XI.Val av styrelse
a) Omval av ledamöter för perioden 2009-2010
b) Val av nya ledamöter för perioden 2009-2010
c) Val av nya suppleanter för perioden 2009-2010
d) Val av ordförande för 2009-2010
XII.Val av valberedning (3 personer, varav en sammankallande)
XIII.Val av revisorer (2 ordinarie, en suppleant)
XIV.SANTs framtid
XV.Säte för 2010 års konferens
XVI.Övriga frågor
XVII.Mötets avslutande
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
