Sveriges Antropologförbund SANT

SANTs blogg/hemsida är flyttad

2011-09-04T20:14:00.004+02:00

Sveriges antropologförbunds blogg/hemsida är flyttad till:
http://sverigesantropologer.wordpress.com/

SANTs årsmöte/konferens 2011

2011-01-21T10:06:00.001+01:00

SANT Konferens 2011 med tema Tidens Gång arrangeras av
Institutionen för Globala Studier, Göteborgs Universitet 13-15 Maj.

Konferensen är nu öppen för paneler och enskilda papers med deadline söndagen 13 mars.

Keynote och paneldebatt
Professor Ulf Hannerz öppnar konferensen med att ge sin syn på svensk antropologis förflutna, vart tiden har tagit ämnet under de senaste årtiondena och vart det kan bära hän i framtiden.

Söndagen avslutas med en paneldebatt på temat ”Antropologins framtid i Sverige”.

För mer information se:
http://www.globalstudies.gu.se/aktuellt/konferenser/sveriges-antropologforbund-sant---13-15-maj-2011/

Program för SANTs årsmöte/konferens 2010

2010-03-12T10:44:00.003+01:00

Lördag 27/3 SVERIGES ANTROPOLOGFÖRBUNDS årskonferens 2010
Geocentrum, Sölvegatan 10, Lund

Presentationer och övriga evenemang (A = arrangör; D = discussant)

12.00-12.40 Smörgåslunch, Registrering

12.40-13.00 Välkomsthälsning av SANT:s ordförande och lokal organisatör

13.00-13.40
Keynote: Susan Paulson: Postcolonial Struggles to Perceive Gender
and Race in the Environment

13.40-14.00
1. Surviving Constructionism and Eco-Colonialism in Indigenous Landscapes
Hugh Beach (A): Surviving Constructionism and Eco-Colonialism in Indigenous Landscapes

5. Miljö, ojämlikhet och antropologi i urbana sammanhang
Susann Ullberg (A): Urbana undersökningar: Etnografi i stadens antropologi

14.00-14.20
Eric Clark & Huei-Min Tsai: Surviving Eco-Colonialism on Pongo no Tao

Thaïs Machado Borges: Just Garbage?

14.20-14.40
Alf Hornborg: Does “Construction” of Identity Mean Agency, Reflexivity, or Inauthenticity?

Lissa Nordin & Mark Graham: Modellstaden: Gemenskap och hållbarhet I Hammarby Sjöstad

14.40-15.00
Pernille Gooch: A dehra is a Place that Moves: Eco-Colonialism and the Construction of Nomads in the Indian Central Himalayas

Gabriella Körling: Medborgarskap och rätten till staden: Urbaniseringsprocesser i utkanten av Niamey, Niger

15.00-15.20
Susan Paulson (D)

Annika Rabo: Att leva och verka i ett världsarv: Aleppos gamla stad och hållbar urban utveckling

15.20-15.40 Kaffe

15.40-16.00
2. Making Sense of Copenhagen: The Anthropology of Global Events
Beppe Karlsson (A): Making Sense of Copenhagen

Jennifer Mack: Making “Mesopotälje:” Syriac Orthodox Christians in a Swedish Town

16.00-16.20
Lill Rastad Björst: Greenland and COP15

Philip Malmgren: Politisk miljöstyrning och urbant nätverkande i ett mexikanskt kontext

16.20-16.40
Dan Rosengren: Skilda världar, skilda väder

Charlotta Widmark (A): Urbanitet, demokrati och miljö: Politisk medvetenhet i El Alto, Bolivia

16.40-17.00
Eren Zink: The Coproduction of Climate Change: A Roundtrip Ticket Copenhagen-Hanoi-Copenhagen

Ulf Hannerz (D)

17.00-17.20
Janne Bjerre Christensen: Making Sense of Sense-Making: NGO’s Seeking Influence at COP15

Diskussion kring panel 5

17.20-17.40
Anna Kaijser: Implications of Climate Change Discourses in International Development Cooperation: The Case of Sida

Bokpresentation: Sten Hagberg & Charlotta Widmark, Ethnographic Practice and Public Aid: Methods and Meanings in Development Cooperation

17.40-18.00
Andreas Malm (D)

Presentation av ny avhandling: Lotta Björklund Larsen: Illegal yet Licit: Justifying Informal Purchases of Work in Contemporary Sweden

18.00-19.00 SANT:s årsmöte 2010

19.30-02.00 Konferensmiddag med efterföljande möjlighet till barmingel

Söndag 28/3 Presentationer och övriga evenemang (A = arrangör; D = discussant)

09.00-10.00
Möte om utbildningsplanering (studierektorer, ämnesföreträdare)

Doktorandforum

10.00-10.20
3. Antropologin och det offentliga samtalet
Mikael Kurkiala (A): Antropologin och det offentliga samtalet

6. Antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd: praktiker, diskurser och etik
Sten Hagberg (A): Antropologiskt engagemang i sektor- och budgetstödets tid: Social analys i Mali

10.20-10.40
Ulrika Persson-Fischier: I det offentliga samtalet: Språkrörs- eller emancipatorisk antropologi?

Jan Ovesen: What Future for Anthropology in International Development Aid?

10.40-11.00
Petra Östergren: Att drivas av lust och att drivas till vansinne

Laila Abdallah: Jämställdhetsarbetets (irr-)vägar i det internationella utvecklingssamarbetet: Om att följa jämställdhetsrådgivare och ekonomers policyutformning på OECD

11.00-11.20
Anne-Christine Hornborg: Webbshoppa efter Gud?

Anna Hedlund: Krig eller häxkraft? En case study om sexuellt våld och humanitära insatser i DR Congo

11.20-11.40
Kenneth Hermele (D)

Jan Lindström: Maktens andra ansikte i utvecklingsrelaterad forskning: Varför sätter vi antropologer så sällan agendan?

11.40-12.00
Diskussion kring panel 3

Steven Sampson (D)

12.00-12.20
Bokpresentation: Thomas Malm, Den omöjliga kedjan: Människan och mångfaldens mönster

Diskussion kring panel 6

12.20-13.00 Lunch

13.00-13.20
7. Antropologi utanför den antropologiska miljön
Oscar Andersson (A): Teori om framväxten av ett socialt problem

4. Kan man samarbeta med naturvetare? Antropologisk miljöforskning och naturvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet
Thomas Håkansson (A): Kan man samarbeta med naturvetare?

13.20-13.40
Torbjörn Friberg (A): Politisk styrning av akademiska subjekt

Örjan Bartholdsson: From Risk Society to Crisis Society: The Framing of Climate Change

13.40-14.00
Hilma Holm: Antropologi efter folkhemmet

Karl-Johan Lindholm: Historisk ekologi och landsbygdsutveckling

14.00-14.20
Steven Sampson: My own X-file: Seeing Yourself through the Eyes of the Romanian Secret Police

Yvonne Gunnarsdotter: Angler and Hunting Tourism: Who Controls the Resources in the Northern Parts of Sweden?

14.20-14.40
Helena Wulff (D)

Thomas Malm: Humanekologin och “de två kulturerna”: En tvärvetenskaplig universitetslärares reflektioner

14.40-15.00
Diskussion kring panel 7

Gudrun Dahl (D)

15.00-15.20
Bokpresentation: Jan Ovesen & Ing-Britt Trankell: Cambodians and their Doctors: A Medical Anthropology of Colonial and Post-Colonial Cambodia

Diskussion kring panel 4

15.20-15.40 Kaffe

15.40-16.40 Nätverksmöte kring feministisk antropologi

Diskussion kring panelerna 1 och 2

Presentationer av nya böcker och avhandlingar:

Sten Hagberg, Inventing and Mobilising the Local

Nina Gren: Each Day Another Disaster: Politics and Everyday Life in a Palestinian Refugee Camp in the West Bank

Anna Laine: In Conversation with kolam Practices

Helle Rydström: Gendering Asia (bokserie)

16.40-17.00 Avslutning

Information om SANTs årsmöte/konferens 2010

2010-03-12T10:38:00.002+01:00

(Vidarebefordra gärna till antropologiskt intresserade i Skandinavien:)

SVERIGES ANTROPOLOGFÖRBUND (SANT) inbjuder till årskonferens 2010
Tema: ”Kultur, makt och miljö”

Humanekologiska avdelningen, Lunds universitet, Geocentrum, Sölvegatan 10, 27-28 mars 2010

2010 års möte med Sveriges Antropologförbund är förlagt till Lunds universitets Humanekologiska avdelning, vars fyra disputerade lärare och forskare samtliga är antropologer. Plenarföreläsning kommer att hållas av professor Susan Paulson, Miami University, Ohio, som från januari är gästprofessor vid Humanekologiska avdelningen. Hon har bland annat (med Lisa Gezon) redigerat boken Political Ecology Across Spaces, Scales, and Social Groups (Rutgers University Press, 2004).
Abstracts och presentationer

Programmet för årskonferensen är nu färdigt (se nästa inlägg). Glädjande nog räknar vi med omkring 50 medverkande, av vilka nästan 40 presenterar papers, sju är discussants och ytterligare några presenterar nya böcker och avhandlingar. Det är nu dags att senast den 10 mars till alf.hornborg@hek.lu.se skicka in abstracts till presentationer, som skall göras tillgängliga för discussants och övriga deltagare. De som vill presentera med hjälp av PowerPoint behöver endast medföra USB-minne. Tänk på att de 20 minuter som varje presentation har tilldelats bör inkludera fem minuters frågestund och ytterligare en minut för talarväxling och ev. förflyttningar mellan konferensrummen. Själva presentationen bör således inte ta mera än omkring 14 minuter. Vi vill uppmana panelarrangörer (tillika ordförande) att omutligt se till att detta schema följs. Observera att tillfälle till allmän slutdiskussion kring panelerna 1 och 2, för att lämna utrymme för SANT:s årsmöte kl. 18-19 på lördagen, erbjuds först kl. 15.40 på söndagen.

Anmälan och avgift
Anmälan görs till alf.hornborg@hek.lu.se senast den 10 mars. Deltagare i konferensen skall ha inbetalt årsavgift till SANT (200:- kr för disputerade; 100:- kr för icke-disputerade) samt konferensavgift (400:- kr), som antingen kan betalas till SANT:s plusgironummer 485 99 83-1 eller kontant i samband med registrering den 27 mars. I konferensavgiften ingår en trerättersmiddag hos restaurant Café Finn med fisk-, kött- resp. vegetariskt alternativ, två luncher samt två kaffemål. Glöm inte att vid anmälan ange kostönskemål.

Resor och logi
Tänk på att ju tidigare ni köper tågbiljetterna till Lund desto billigare blir de. (Vi hoppas verkligen att tågtrafiken åter fungerar i slutet av mars!) För övernattning i Lund den 27 mars erbjuder Hotel Concordia (Stålbrogatan 1, tel. 046-13 50 50) enkelrum för 800:- kr och dubbelrum 1.100:- kr (550:- kr per person), om bokning sker före 5 mars och ni anger att ni deltar i SANT-mötet. Hotel Concordia ligger omkring tio minuters gångväg från konferenslokalerna och omkring fem minuters gångväg från Café Finn.

Varmt välkomna!

Programförklaringen inför konferensen:
Antropologin har sedan begynnelsen intresserat sig för hur människor i olika kulturella sammanhang förhåller sig till sin ekologiska omgivning. Delvis kan detta intresse förklaras av att de människor som antropologin traditionellt studerade ofta levde ”nära naturen”, det vill säga på landsbygden och utan tillgång till modern teknologi. Men delvis har antropologins intresse för icke-moderna människors naturumgänge varit ett uttryck för en kritik av urban västerländsk civilisation, som betraktats som ekologiskt ohållbar. Generationer av antropologer har diskuterat hur Kultur och Natur förhåller sig till varandra. För femtio år sedan var det en utbredd uppfattning bland antropologer att kultur utgjorde en evolutionär anpassning till en objektiv och begränsande miljö. För tjugo år sedan betonades i stället att miljön var kulturellt konstruerad. Sedan dess har flera antropologer försökt problematisera och upplösa själva distinktionen mellan kultur och natur – som en kulturell företeelse i sig värd att studera. Samtidigt har allt fler fokuserat på hur människors relationer till miljön formas av maktstrukturer på såväl lokal som global nivå. Antropologin har således kunnat uppvisa en rad alternativa perspektiv på mänskligt naturumgänge: från kulturekologi och kulturmaterialism till strukturalisternas symboliska ekologi, Batesons andliga ekologi, arkeologernas historiska ekologi och den numera expansiva politiska ekologin. Till listan bör även räknas den kognitiva antropologins intresse för etnobiologi, liksom fenomenologiska ansatser. Vad kan antropologin med sina breda och tvärvetenskapliga perspektiv idag tillföra den överallt närvarande diskussionen om ekologisk och social hållbarhet, klimatförändring, sinande oljereserver, ekologiska fotavtryck och global miljörättvisa? På vilka sätt kan våra kulturanalytiska redskap användas för att belysa mänskliga relationer till miljöer av olika slag, från urbana centra till landskap med olika grader av mänsklig påverkan? Och på vilka sätt formas dessa relationer och miljöer av maktstrukturer som för att synliggöras också kräver ett kulturanalytiskt perspektiv?

De sju paneler som bildar stommen i programmet:
1. Surviving constructionism and eco-colonialism in indigenous landscapes (arrangör: Hugh Beach). The subsistence livelihoods, social fabric, and cultures of indigenous peoples are impacted heavily by rapid climatic change, but all the more rapidly and heavily by anthropogenic laws and policies. Rapid developments on the research front: including the insights of political ecology concerning the human influence on “natural landscapes” and similarly, the inevitable negotiation of essentialistic and constructivistic elements of ethnicity which question the epistemological status of terms such as “indigenous”, have broadened our understanding of human realities, but have also occasioned new vulnerabilities for indigenous populations. If nature has always been landscaped, then extractive industries can claim to be doing nothing different and even to be driven by the demands of global sustainability. If terms such as “indigenous” or “Native” are simply political constructs, then who are these people? And why should one abide by resource allocations made according to those constructs? Perhaps indigenous landscapes have never really been so sustainable? Perhaps the new and increasing pressures of rapid climatic change justify new terms for human user categories and new regulations over the resources they use? Such arguments leave the field wide open to strategies of greed and both social and environmental destruction. New forms of eco-colonialism appear as Big Business sometimes abetted by Big Science strangle small-scale traditional livelihoods under the banner of protecting the world. At no time previously have traditional lifestyles come under such threat or have the moral justifications for their continuity of self-determined development appeared weaker. This session will seek to address these issues by bringing together researchers to illuminate current conditions. Discussant: Susan Paulson.

2. Making Sense of Copenhagen: The Anthropology of Global Events (arrangör: Beppe G. Karlsson). The UN Climate Change conference in Copenhagen, in December 2009, gathered a larger number of heads of states than any other previous international conference. The expectations were also soaring, the message being that it was time to act. Tough measures to reduce emissions of carbon dioxide world-wide could no longer wait. But to the disappointment of many, the conference got stalled by procedural questions, organizational conflicts, leaking drafts, and divisions especially between “developed” and “developing” countries. Disclosed e-mail correspondence between leading climate scientists prior to the conference offered the “skeptics” further space to question whether the globe actually was heating up. In this panel we seek to unravel the “Copenhagen debacle” - what happened and why? Rather than full papers, we ask participants to prepare 15-minute interventions suggesting how to make sense of Copenhagen and further to envision the type of anthropology best suited to study global events of this kind. Discussant: Andreas Malm.

3. Antropologin och det offentliga samtalet (arrangör: Mikael Kurkiala). När den brittiska tidskriften Prospect sommaren 2004 listade de 100 mest tongivande brittiska intellektuella var inte en enda antropolog med på listan. En motsvarande lista i Sverige skulle förmodligen ge ett liknande resultat. Thomas Hylland Eriksen skriver i Anthropology Today 21:2 (2005) att “Anthropology is, plainly, not where it ought to be. Even the most brilliant anthropological scholarship is scarcely known outside of the academy.” Antropologer kan, teoretiskt sett, figurera på två olika sätt i det offentliga samtalet: a) som regionala experter och b) som allmänintellektuella. Dessa tänkbara funktioner avspeglar antropologins dubbelhet – läran om människan kan implicera både läran om den historiskt och geografiskt situerade människan (det specifika), men också om det mänskliga (det universella). Till denna session uppmanas forskare, disputerade såväl som odisputerade, att ge bidrag och förslag till, och exempel på, hur ett antropologiskt perspektiv kan ta sig ut ur de slutna seminarierummen och aktivt ta del av och befrukta det offentliga samtalet och belysa aktuella frågor i vår tid. Givet konferensens bärande tema uppmuntras i synnerhet bidrag som kan påvisa det antropologiska perspektivets relevans för frågor som berör ”kulturella och politiska aspekter av mänskliga miljörelationer i vidaste bemärkelse”. Discussant: Kenneth Hermele.

4. Kan man samarbeta med naturvetare? Antropologisk miljöforskning och naturvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (arrangör: N. Thomas Håkansson). Akademisk socialantropologi i Sverige bedrivs numera på många tvärvetenskapliga institutioner, något som medför samarbete över ämnesgränserna både med avseende på forskning och undervisning. Ämnesöverskridande arbete har sina svårigheter och belöningar. I bästa fall kan forskare från olika utgångspunkter och traditioner kan lära sig av varandra och bredda sin kompetens och teoretiska utveckling men skillnader kan också leda till konflikter och faktionalisering. Detta har skett på flera amerikanska universitet där t.o.m. socialantropologer delat upp sig med avseende på deras teoretiska inriktningar: humanistiskt gentemot naturvetenskapligt inspirerade synsätt. Ämnesskillnader blir naturligtvis ännu svårare att överbrygga när det gäller samarbete med naturvetare. Denna session presenterar forskning och reflektioner kring tvärvetenskap från antropologiskt inriktade forskare och lärare på ett i huvudsak naturvetenskapligt universitet. Discussant: Gudrun Dahl.

5. Miljö, ojämlikhet och antropologi i urbana sammanhang (arrangörer: Susann Ullberg & Charlotta Widmark). Starka urbaniseringsprocesser pågår i världen och det sias om huruvida framtidens städer blir hållbara eller okontrollerbara konflikthärdar. Urbana platser förändras, det ställs nya krav på miljön, konflikter skapas om resurser, nya grupper tar plats och andra drar sig tillbaka. Antropologin har en roll att spela för att förklara vad urbaniseringsprocesserna innebär i termer av tillhörighet, synlighet, ojämlikhet och maktrelationer. Hur manifesteras förhållandet mellan miljö och ojämlikhet i urbana sammanhang? Hur uppkommer konkreta och symboliska gränsdragningar och hur förändras maktkonstellationerna? Vem kontrollerar det som betraktas som värdefullt, såsom naturresurser och strategiska platser, och vart tar det som betraktas som värdelöst vägen? Över hälften av världens befolkning lever nu i städer eller urbana miljöer, och det är också här den globala ekonomins centra återfinns. Forskare har hävdat att oavsett var vi bor, lever vi alla i en urbaniserad värld och har i någon mening också urbana levnadssätt (se t ex Amin & Thrift 2002). Denna panel inbjuder till diskussion i den urbana antropologins tecken. Vilken är statusen och riktningen på denna, och vilken relevans har en specifik urban antropologi för att diskutera människors livsbetingelser i världens städer? Städer är socialt producerade genom olika historiska och materiella processer men konstrueras också genom relationer och vardagligt meningskapande (Low, 2003). Urbanitet som ett rumsligt fenomen definieras ofta utifrån begreppen täthet, storskalighet, komplexitet och mångfald. Ytterligare en diskussion som aktualiserats genom klimatförändringen är frågan om städer och hållbarhet. Hur tar sig sådana urbana processer uttryck och vad betyder de för människorna som lever ’urbant’? Vilka kulturanalytiska och metodologiska redskap har antropologin idag för att studera dem? Discussant: Ulf Hannerz.

6. Antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd: praktiker, diskurser och etik (arrangör: Sten Hagberg). Historiskt sett har antropologer länge haft ett betydande engagemang i utvecklingsfrågor, internationellt bistånd och humanitär hjälp. Inom projekt och program och konkreta insatser har antropologiska perspektiv varit betydelsefulla vare sig det har gällt insatser rörande skogsförvaltning, vatten och sanitet, utbildning, hälsa och sjukvård, folkligt deltagande och jämställdhet, eller mer övergripande kapacitetsuppbyggnad, organisationsutveckling och metodutveckling. I den akademiska debatten kring utvecklingsantropologi har det alltmer dragits en skiljelinje mellan utvecklingsantropologi (Anthropology of Development) och biståndsantropologi (Development Anthropology). Medan den förra intresserar sig för utveckling som ett antropologiskt fält – som ett samtida fenomen som kräver antropologisk analys och förståelse – är den senare fokuserad på det praktiska arbetet med förändringsprocesser i program, projekt och sektorer. Denna skiljelinje har i praktiken delat upp det akademiska studiet av utveckling, ofta baserat på universiteten, och det praktiska arbete som antropologer inom bistånd och humanitär hjälp utför. Denna workshop har som utgångspunkt att skiljelinjen mellan utvecklingsantropologi och biståndsantropologi är olycklig, problematisk och bör överbryggas av i huvudsak två skäl: för det första måste praktiskt antropologiskt arbete i biståndet grundas i teoretiska, metodiska och etnografiska insikter och kunskaper; och för det andra måste akademiskt förankrad utvecklingsantropologi baseras på empiriska och praktiska erfarenheter av biståndets förutsättningar, organisationsformer och dagliga praktik. I ljuset av biståndets förändrade karaktär med färre projekt och program och med större fokus på sektorstöd och generellt budgetstöd till partnerlandet på basis av en nationell fattigdomsstrategi (utarbetad med stöd av och tillsammans med givarna) är det nödvändigt att förnya diskussionen om olika former av antropologiskt engagemang i biståndet. Genom att undersöka praktiker, diskurser och etiska frågor syftar denna workshop att belysa och undersöka centrala frågeställningar av ett antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd. Deltagare kan exempelvis vara antropologer som arbetar som handläggare, forskare, lärare, konsulter, rådgivare eller volontärer. Workshopdeltagarna inbjuds särskilt att fundera kring frågor som reflexivitet, professionalisering och engagemang. Discussant: Steve Sampson.

7. Antropologi utanför den antropologiska miljön (arrangörer: Oscar Andersson & Torbjörn Friberg). Antropologi på hemmaplan i USA började inom ramen för vad som har kommit att benämnas Chicagoskolan. I skolan ingick såväl antropologer som sociologer som intresserade sig för olika dilemman och problem i det framväxande amerikanska samhället. En av de ledande personerna under skolans senare period (1930–1950-tal) var en idag mer eller mindre bortglömd socialantropolog vid namn W. Lloyd Warner som ledde Committee on Human Relations in Industry i Chicago under 1940-talet. Kommittén bedrev tillämpad forskning och var en fortsättning på human relation-skolan och bedrev privatfinansierade fältarbeten i bl.a. industrier, mentalsjukhus, restauranger och sjukhus. Forskningstraditionen kom senare att benämnas för industriantropologi och var ett sätt för antropologer att finna nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska kärnmiljön (Andersson 2003; 2007). I sin begynnelse var antropologin en disciplin som studerade ”den andre” på ett geografiskt och mentalt avstånd. De västerländska antropologerna studerade andra kulturer ofta med fokus på ett specifikt exotiskt fenomen: Malinowski studerade kula på Trobrianderna, Mead hade fokus på ungdomar och gender på Samoa emedan Evans-Pritchard riktade sin uppmärksamhet mot häxeri bland Azande. Den antropologiska disciplinens karaktäristika förändrades emellertid i samband med de postmoderna strömningarna under 1980-talet. En konsekvens av denna komplexa teoretiska och politiska period blev att antropologerna alltmer började studera den egna kulturen (Jackson 1987, Messerschmidt 1981). Frågan här är var vi befinner oss idag? Om vi har sett att många antropologer idag gör antropologi på hemmaplan kan vi samtidigt betrakta en liknande trend som uppstod under 40-talets Chicago, dvs. att många antropologer söker nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska miljön. Vad händer idag med det antropologiska ämnet då det bedrivs utanför dess egna disciplinära gränser? Vilken slags forskning bedriver antropologer idag när de befinner sig inom andra discipliner som sociologi, socialt arbete, folkhälsovetenskap, vetenskapsstudier, ekonomi etc.? Vilken slags antropologi återfinner vi idag på hemmaplan? Kom och presentera/diskutera din egen forskning om du känner dig marginaliserad inom den antropologiska miljön. Discussant: Helena Wulff.

Bli medlem i SANT

2010-03-12T10:36:00.000+01:00

SANTs verksamhet är i hög grad beroende av medlemsavgifterna. Om ni
inte kan komma till Lund men vill fortsätta att stödja SANTs så kan
ni betala in er medlemsavgift till plusgironummer 4859983-1. För
doktorand/master är avgiften 100 kronor per år och för disputerade 200
kronor. Glöm inte att ange ditt namn vid betalning!

Tack för att ni stödjer Sveriges antropologförbund!

Hälsningar

Charlotta Widmark
Ordförande SANT

Kallelse till SANTs årsmöte

2010-03-12T10:28:00.002+01:00

Till gamla och nya SANT-medlemmar,

Härmed kallas ni till SANTs årsmöte som kommer att hållas lördagen den
27 mars kl. 18.00 på Geocentrum, Sölvegatan 12, Lund.

Dagordning

Tid: 27 mars 2010, kl. 18.00
Plats: Geocentrum, Sölvegatan 12, Lund

I. Mötets öppnande

II. Val av mötesordförande

III. Dagordningens godkännande

IV. Val av mötessekreterare

V. Val av justeringsperson

VI. Frågan om årsmötets behöriga utlysande samt mötets beslutsmässighet

VII. Verksamhetsberättelsen presenteras

VIII. Ekonomisk redovisning

IX. Revisionsberättelse

X. Frågan om styrelsens ansvarsfrihet

XI. Val av styrelse
a) Omval av ledamöter för perioden 2010-2011
b) Val av nya ledamöter för perioden 2010-2011
c) Val av nya suppleanter för perioden 2010-2011
d) Val av ordförande för 2010-2011

XII. Val av valberedning (3 personer, varav en sammankallande)

XIII. Val av revisorer (2 ordinarie, en suppleant)

XIV. Förslag till stadgeändring (se bil.)

XV. Säte för 2011 års konferens

XVI. Säte för 2012 års konferens

XVII. SANTs framtid

XVIII. Övriga frågor

XIX. Mötets avslutande

Bilaga till punkt XIV

Styrelsen föreslår att tidpunkten för SANTs årsmöte ändras från nedanstående lydelse ur förbundets stadgar:

6. ÅRSMÖTE
Ordinarie årsmöte hålles varje år på dag, tid, och plats som Styrelsen beslutar, dock senast före mars månads utgång.

till följande lydelse:
Ordinarie årsmöte hålles varje år på dag, tid, och plats som Styrelsen beslutar, dock senast före maj månads utgång.

Förslag till presentationer senast 12 februari

2010-02-10T10:17:00.003+01:00

SVERIGES ANTROPOLOGFÖRBUND (SANT) inbjuder till årskonferens 2010
Tema: ”Kultur, makt och miljö”
Humanekologiska avdelningen, Lunds universitet, 27-28 mars 2010

Det är nu dags att senast den 12 februari till alf.hornborg@hek.lu.se skicka in titlar på förslag till papers/presentationer (max. 20 minuter inkl. diskussion) som ansluter till något av de sessionsförslag som anges nedan:

1. Surviving constructionism and eco-colonialism in indigenous landscapes (arrangör: Hugh Beach). The subsistence livelihoods, social fabric, and cultures of indigenous peoples are impacted heavily by rapid climatic change, but all the more rapidly and heavily by anthropogenic laws and policies. Rapid developments on the research front: including the insights of political ecology concerning the human influence on “natural landscapes” and similarly, the inevitable negotiation of essentialistic and constructivistic elements of ethnicity which question the epistemological status of terms such as “indigenous”, have broadened our understanding of human realities, but have also occasioned new vulnerabilities for indigenous populations. If nature has always been landscaped, then extractive industries can claim to be doing nothing different and even to be driven by the demands of global sustainability. If terms such as “indigenous” or “Native” are simply political constructs, then who are these people? And why should one abide by resource allocations made according to those constructs? Perhaps indigenous landscapes have never really been so sustainable? Perhaps the new and increasing pressures of rapid climatic change justify new terms for human user categories and new regulations over the resources they use? Such arguments leave the field wide open to strategies of greed and both social and environmental destruction. New forms of eco-colonialism appear as Big Business sometimes abetted by Big Science strangle small-scale traditional livelihoods under the banner of protecting the world. At no time previously have traditional lifestyles come under such threat or have the moral justifications for their continuity of self-determined development appeared weaker. This session will seek to address these issues by bringing together researchers to illuminate current conditions.

2. Making Sense of Copenhagen: The Anthropology of Global Events (arrangör: Beppe G. Karlsson). The UN Climate Change conference in Copenhagen, in December 2009, gathered a larger number of heads of states than any other previous international conference. The expectations were also soaring, the message being that it was time to act. Tough measures to reduce emissions of carbon dioxide world-wide could no longer wait. But to the disappointment of many, the conference got stalled by procedural questions, organizational conflicts, leaking drafts, and divisions especially between “developed” and “developing” countries. Disclosed e-mail correspondence between leading climate scientists prior to the conference offered the “skeptics” further space to question whether the globe actually was heating up. In this panel we seek to unravel the “Copenhagen debacle” - what happened and why? Rather than full papers, we ask participants to prepare 15-minute interventions suggesting how to make sense of Copenhagen and further to envision the type of anthropology best suited to study global events of this kind.

3. Antropologin och det offentliga samtalet (arrangör: Mikael Kurkiala). När den brittiska tidskriften Prospect sommaren 2004 listade de 100 mest tongivande brittiska intellektuella var inte en enda antropolog med på listan. En motsvarande lista i Sverige skulle förmodligen ge ett liknande resultat. Thomas Hylland Eriksen skriver i Anthropology Today 21:2 (2005) att “Anthropology is, plainly, not where it ought to be. Even the most brilliant anthropological scholarship is scarcely known outside of the academy.” Antropologer kan, teoretiskt sett, figurera på två olika sätt i det offentliga samtalet: a) som regionala experter och b) som allmänintellektuella. Dessa tänkbara funktioner avspeglar antropologins dubbelhet – läran om människan kan implicera både läran om den historiskt och geografiskt situerade människan (det specifika), men också om det mänskliga (det universella). Till denna session uppmanas forskare, disputerade såväl som odisputerade, att ge bidrag och förslag till, och exempel på, hur ett antropologiskt perspektiv kan ta sig ut ur de slutna seminarierummen och aktivt ta del av och befrukta det offentliga samtalet och belysa aktuella frågor i vår tid. Givet konferensens bärande tema uppmuntras i synnerhet bidrag som kan påvisa det antropologiska perspektivets relevans för frågor som berör ”kulturella och politiska aspekter av mänskliga miljörelationer i vidaste bemärkelse”.

4. Kan man samarbeta med naturvetare? Antropologisk miljöforskning och naturvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (arrangör: N. Thomas Håkansson). Akademisk socialantropologi i Sverige bedrivs numera på många tvärvetenskapliga institutioner, något som medför samarbete över ämnesgränserna både med avseende på forskning och undervisning. Ämnesöverskridande arbete har sina svårigheter och belöningar. I bästa fall kan forskare från olika utgångspunkter och traditioner kan lära sig av varandra och bredda sin kompetens och teroetiska utveckling men skillnader kan också leda till konflikter och faktionalisering. Detta har skett på flera amerikanska universitet där t.o.m. socialantropologer delat upp sig med avseende på deras teoretiska inriktingar: humanistiskt gentemot naturvetenskapligt inspirerade synsätt. Ämnesskillnader blir naturligtvis ännu svårare att överbrygga när det gäller samarbete med naturvetare. Denna session presenterar forskning och reflektioner kring tvärvetenskap från antropologiskt inriktade forskares och lärares på ett i huvudsak naturvetenskapligt universitet. (Presentationer av bl.a. Örjan Bartholdson, Yvonne Gunnarsdotter, N. Thomas Håkansson, Karl-Johan Lindholm.)

5. Miljö, ojämlikhet och antropologi i urbana sammanhang (arrangörer: Susann Ullberg & Charlotta Widmark). Starka urbaniseringsprocesser pågår i världen och det sias om huruvida framtidens städer blir hållbara eller okontrollerbara konflikthärdar. Urbana platser förändras, det ställs nya krav på miljön, konflikter skapas om resurser, nya grupper tar plats och andra drar sig tillbaka. Antropologin har en roll att spela för att förklara vad urbaniseringsprocesserna innebär i termer av tillhörighet, synlighet, ojämlikhet och maktrelationer. Hur manifesteras förhållandet mellan miljö och ojämlikhet i urbana sammanhang? Hur uppkommer konkreta och symboliska gränsdragningar och hur förändras maktkonstellationerna? Vem kontrollerar det som betraktas som värdefullt, såsom naturresurser och strategiska platser, och vart tar det som betraktas som värdelöst vägen? Över hälften av världens befolkning lever nu i städer eller urbana miljöer, och det är också här den globala ekonomins centra återfinns. Forskare har hävdat att oavsett var vi bor, lever vi alla i en urbaniserad värld och har i någon mening också urbana levnadssätt (se t ex Amin & Thrift 2002). Denna panel inbjuder till diskussion i den urbana antropologins tecken. Vilken är statusen och riktningen på denna, och vilken relevans har en specifik urban antropologi för att diskutera människors livsbetingelser i världens städer? Städer är socialt producerade genom olika historiska och materiella processer men konstrueras också genom relationer och vardagligt meningskapande (Low, 2003). Urbanitet som ett rumsligt fenomen definieras ofta utifrån begreppen täthet, storskalighet, komplexitet och mångfald. Ytterligare en diskussion som aktualiserats genom klimatförändringen är frågan om städer och hållbarhet. Hur tar sig sådana urbana processer uttryck och vad betyder de för människorna som lever ’urbant’? Vilka kulturanalytiska och metodologiska redskap har antropologin idag för att studera dem? (Presentationer av bl.a. Charlotta Widmark, Thaïs Machado Borges, Susann Ullberg, Lissa Nordin, Mark Graham, Tova Höjdestrand.)

6. Antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd: praktiker, diskurser och etik (arrangör: Sten Hagberg). Historiskt sett har antropologer länge haft ett betydande engagemang i utvecklingsfrågor, internationellt bistånd och humanitär hjälp. Inom projekt och program och konkreta insatser har antropologiska perspektiv varit betydelsefulla vare sig det har gällt insatser rörande skogsförvaltning, vatten och sanitet, utbildning, hälsa och sjukvård, folkligt deltagande och jämställdhet, eller mer övergripande kapacitetsuppbyggnad, organisationsutveckling och metodutveckling. I den akademiska debatten kring utvecklingsantropologi har det alltmer dragits en skiljelinje mellan utvecklingsantropologi (Anthropology of Development) och biståndsantropologi (Development Anthropology). Medan den förra intresserar sig för utveckling som ett antropologiskt fält – som ett samtida fenomen som kräver antropologisk analys och förståelse – är den senare fokuserad på det praktiska arbetet med förändringsprocesser i program, projekt och sektorer. Denna skiljelinje har i praktiken delat upp det akademiska studiet av utveckling, ofta baserat på universiteten, och det praktiska arbete som antropologer inom bistånd och humanitär hjälp utför. Denna workshop har som utgångspunkt att skiljelinjen mellan utvecklingsantropologi och biståndsantropologi är olycklig, problematisk och bör överbryggas av i huvudsak två skäl: för det första måste praktiskt antropologiskt arbete i biståndet grundas i teoretiska, metodiska och etnografiska insikter och kunskaper; och för det andra måste akademiskt förankrad utvecklingsantropologi baseras på empiriska och praktiska erfarenheter av biståndets förutsättningar, organisationsformer och dagliga praktik. I ljuset av biståndets förändrade karaktär med färre projekt och program och med större fokus på sektorstöd och generellt budgetstöd till partnerlandet på basis av en nationell fattigdomsstrategi (utarbetad med stöd av och tillsammans med givarna) är det nödvändigt att förnya diskussionen om olika former av antropologiskt engagemang i biståndet. Genom att undersöka praktiker, diskurser och etiska frågor syftar denna workshop att belysa och undersöka centrala frågeställningar av ett antropologiskt engagemang i internationellt utvecklingsbistånd. Deltagare kan exempelvis vara antropologer som arbetar som handläggare, forskare, lärare, konsulter, rådgivare eller volontärer. Workshopdeltagarna inbjuds särskilt att fundera kring frågor som reflexivitet, professionalisering och engagemang.

7. Tillämpad etnografi och hållbar utveckling (arrangör: Katarina Graffman). Den komplexitet som omgärdar frågor kring miljö, ekologi och hållbarhet innebär att ett kulturanalytiskt perspektiv idag för många företag och organisationer är enda sättet att ta reda på hur människor förhåller sig till detta. Sessionen kommer att belysa hur olika antropologiska projekt genomförda i näringslivet bidragit till en mer hållbar utveckling inom olika verksamheter. Graffman inleder med att berätta om projektet "Med ekologi in i framtiden - en etnografisk studie om relationen mellan ekologisk mat, hälsa och miljö till Livsmedelsakademin".

8. Antropologi i barnomsorg och utbildning (arrangör: Åsa Bartholdsson). Antropologiska studier i det svenska utbildningssystemet har under 2000-talets första decennium uppmärksammats i såväl högre utbildning som i den svenska ungdomsskolan. Dessa studier bidrar till det som inom utbildningsvetenskap benämns som ”praktiknära forskning” och skapar fördjupad förståelse för de möjligheter som erbjuds genom etnografiska studier inom barnomsorgs- och utbildningsområdet. Till denna workshop inbjudes antropologer med ett intresse för detta fält (i Sverige och övriga världen).

9. Antropologi utanför den antropologiska miljön (arrangörer: Oscar Andersson & Torbjörn Friberg). Antropologi på hemmaplan i USA började inom ramen för vad som har kommit att benämnas Chicagoskolan. I skolan ingick såväl antropologer som sociologer som intresserade sig för olika dilemman och problem i det framväxande amerikanska samhället. En av de ledande personerna under skolans senare period (1930–1950-tal) var en idag mer eller mindre bortglömd socialantropolog vid namn W. Lloyd Warner som ledde Committee on Human Relations in Industry i Chicago under 1940-talet. Kommittén bedrev tillämpad forskning och var en fortsättning på human relation-skolan och bedrev privatfinansierade fältarbeten i bl.a. industrier, mentalsjukhus, restauranger och sjukhus. Forskningstraditionen kom senare att benämnas för industriantropologi och var ett sätt för antropologer att finna nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska kärnmiljön (Andersson 2003; 2007). I sin begynnelse var antropologin en disciplin som studerade ”den andre” på ett geografiskt och mentalt avstånd. De västerländska antropologerna studerade andra kulturer ofta med fokus på ett specifikt exotiskt fenomen: Malinowski studerade kula på Trobrianderna, Mead hade fokus på ungdomar och gender på Samoa emedan Evans-Pritchard riktade sin uppmärksamhet mot häxeri bland Azande. Den antropologiska disciplinens karaktäristika förändrades emellertid i samband med de postmoderna strömningarna under 1980-talet. En konsekvens av denna komplexa teoretiska och politiska period blev att antropologerna alltmer började studera den egna kulturen (Jackson 1987, Messerschmidt 1981). Frågan här är var vi befinner oss idag? Om vi har sett att många antropologer idag gör antropologi på hemmaplan kan vi samtidigt betrakta en liknande trend som uppstod under 40-talets Chicago, dvs. att många antropologer söker nya forskningsvägar utanför den etablerade akademiska miljön. Vad händer idag med det antropologiska ämnet då det bedrivs utanför dess egna disciplinära gränser? Vilken slags forskning bedriver antropologer idag när de befinner sig inom andra discipliner som sociologi, socialt arbete, folkhälsovetenskap, vetenskapsstudier, ekonomi etc.? Vilken slags antropologi återfinner vi idag på hemmaplan? Kom och presentera/diskutera din egen forskning om du känner dig marginaliserad inom den antropologiska miljön…

Konferensprogrammet utformas utifrån tillströmningen av presentationer och distribueras till SANT:s medlemmar i mitten av februari. I samband med detta lämnas också förslag till logi och uppgift om konferensavgift (för dem – förhoppningsvis alla – som deltar i konferensmiddagen på lördagskvällen den 27 mars). Utöver plenarföreläsning och de sessioner som blir av kommer programmet att rymma: (1) presentationer av nya avhandlingar och böcker (vänligen anmäl titlar och författare till alf.hornborg@hek.lu.se ); (2) nätverksmöte kring feministisk antropologi ; (3)doktorandforum; (4) SANT:s årsmöte; och (5) middag. För att lämna utrymme för resor till Lund inleds konferensen lördagen den 27 mars kl. 12 och avslutas dagen därpå kl. 17.

SANTs årsmöte/konferens 2010

2010-02-10T10:09:00.002+01:00

SVERIGES ANTROPOLOGFÖRBUND (SANT) inbjuder till årskonferens 2010
Tema: ”Kultur, makt och miljö”

Humanekologiska avdelningen, Lunds universitet, 27-28 mars 2010

2010 års möte med Sveriges Antropologförbund är förlagt till Lunds universitets Humanekologiska avdelning, vars fyra disputerade lärare och forskare samtliga är antropologer. Plenarföreläsning kommer att hållas av professor Susan Paulson, Miami University, Ohio, som från januari är gästprofessor vid Humanekologiska avdelningen. Hon har bland annat (med Lisa Gezon) redigerat boken Political Ecology Across Spaces, Scales, and Social Groups (Rutgers University Press, 2004).

SANT-konferensen 2010 utgår från det breda temat ”Kultur, makt och miljö”. Här finns möjlighet att ventilera idéer och pågående forskning kring kulturella och politiska aspekter av mänskliga miljörelationer i vidaste bemärkelse.

Antropologin har sedan begynnelsen intresserat sig för hur människor i olika kulturella sammanhang förhåller sig till sin ekologiska omgivning. Delvis kan detta intresse förklaras av att de människor som antropologin traditionellt studerade ofta levde ”nära naturen”, det vill säga på landsbygden och utan tillgång till modern teknologi. Men delvis har antropologins intresse för icke-moderna människors naturumgänge varit ett uttryck för en kritik av urban västerländsk civilisation, som betraktats som ekologiskt ohållbar. Generationer av antropologer har diskuterat hur Kultur och Natur förhåller sig till varandra. För femtio år sedan var det en utbredd uppfattning bland antropologer att kultur utgjorde en evolutionär anpassning till en objektiv och begränsande miljö. För tjugo år sedan betonades i stället att miljön var kulturellt konstruerad. Sedan dess har flera antropologer försökt problematisera och upplösa själva distinktionen mellan kultur och natur – som en kulturell företeelse i sig värd att studera. Samtidigt har allt fler fokuserat på hur människors relationer till miljön formas av maktstrukturer på såväl lokal som global nivå. Antropologin har således kunnat uppvisa en rad alternativa perspektiv på mänskligt naturumgänge: från kulturekologi och kulturmaterialism till strukturalisternas symboliska ekologi, Batesons andliga ekologi, arkeologernas historiska ekologi och den numera expansiva politiska ekologin. Till listan bör även räknas den kognitiva antropologins intresse för etnobiologi, liksom fenomenologiska ansatser. Vad kan antropologin med sina breda och tvärvetenskapliga perspektiv idag tillföra den överallt närvarande diskussionen om ekologisk och social hållbarhet, klimatförändring, sinande oljereserver, ekologiska fotavtryck och global miljörättvisa? På vilka sätt kan våra kulturanalytiska redskap användas för att belysa mänskliga relationer till miljöer av olika slag, från urbana centra till landskap med olika grader av mänsklig påverkan? Och på vilka sätt formas dessa relationer och miljöer av maktstrukturer som för att synliggöras också kräver ett kulturanalytiskt perspektiv?

SANT uppmanar alla i Sverige verksamma antropologer att boka in helgen den 27-28 mars, 2010, för årets stora antropologmöte. För att lämna utrymme för resor till Lund inleds konferensen lördagen den 27 mars kl. 12 och avslutas dagen därpå kl. 17.

Till svenska antropologer

2009-11-01T18:45:00.003+01:00

SANT har nu startat sitt verksamhetsår med en ny styrelse bestående av representatnter från hela landet (se nedan). Ett av styrelsens främsta uppdrag är att ordna föreningens årsmöte och konferens, vilken 2010 kommer att äga rum 26-28 mars och anordnas av Humanekologiska avdelningen vid Lunds universitet. Temat för konferensen kommer att röra sig kring frågor om kultur, makt och miljö.

Frågor om syftet med SANT och SANTs framtid är ständigt återkommande frågor vid förbundets årsmöten. Vi vill därför ta tillfället i akt att gå ut och fråga svenska antropologer vilket syfte förbundet har och skulle kunna ha för er? Vad skulle ni vilja få ut av ett medlemskap? Vilka frågor borde SANT engagera sig i? Vad vill ni få ut av ett deltagande på SANT-konferensen?

Vi är måna om att höra ifrån alla presumtiva medlemmar, dvs. både antropologer som verkar vid universitet och högskolor och antropologer som verkar i samhället i övrigt. Skriv till oss via e-mail: sverigesantropologforbund@gmail.com.

Vi ser fram emot att få ta del av era synpunkter! Sprid gärna denna information till andra intresserade!

Med vänliga hälsningar
SANTs styrelse

Charlotta Widmark, Uppsala universitet (ordförande)
Jan Lindström, Göteborgs universitet (sekreterare)
Lotta Björklund Larsen, Stockholms universitet (kassör)
Johan Leidi, Lunds universitet (ledamot)
Ulrika Persson-Fischier, Uppsala universitet (ledamot)
Åsa Bartholdsson, Högskolan i Dalarna (suppleant)
Jörgen Hellman, Göteborgs universitet (suppleant)

Dagordning SANTs årsmöte, 8 maj kl 14:30 på Hotel Terminus i Bergen

2009-04-29T20:23:00.001+02:00

I.Mötets öppnande

II.Val av mötesordförande

III.Dagordningens godkänande

IV.Val av mötessekreterare

V.Val av justeringsperson

VI.Frågan om årsmötets behöriga utlysande samt mötets beslutsmässighet

VII.Verksamhetsberättelsen presenteras

VIII.Ekonomisk redovisning

IX.Revisionsberättelse

X.Frågan om styrelsens ansvarsfrihet

XI.Val av styrelse

a) Omval av ledamöter för perioden 2009-2010

b) Val av nya ledamöter för perioden 2009-2010

c) Val av nya suppleanter för perioden 2009-2010

d) Val av ordförande för 2009-2010

XII.Val av valberedning (3 personer, varav en sammankallande)

XIII.Val av revisorer (2 ordinarie, en suppleant)

XIV.SANTs framtid

XV.Säte för 2010 års konferens

XVI.Övriga frågor

XVII.Mötets avslutande

Styrelsens protokoll

2009-04-29T20:13:00.001+02:00

Nu kan ni hitta alla styrelsens protokoll från det senaste året. Ni hittar länkan i högerfältet längre ner på sidan.

Årsmötet och medlemskap

2009-04-28T20:31:00.002+02:00

Till gamla och ny SANT-medlemmar,

Härmed kallas du till SANTs årsmöte som kommer att hållas fredagen den 8 maj klockan 14:30 på Hotel Terminus i Bergen i Norge. Det kommer att finnas information om den exakta lokalen när du registrerar er till Norska antropologisk förenings och SANTs gemensamma årliga konferens.

SANTs verksamhet är i hög grad beroende av medlemsavgifterna. Om du inte kan komma till Bergen men vill fortsätta att stödja SANTs så kan du betala in din medlemsavgift till plusgironummer 4859983-1. För doktorander är avgiften 100 kronor per år och för disputerade 200 kronor. Glöm inte att ange ditt namn vid betalning!

Tack för att du stödjer Sveriges antropologförbund!

Hälsningar

SANTs styrelse

Nu har du bara en vecka kvar...

2009-03-25T22:05:00.000+01:00

... att anmäla dig till en panel på SANTs årliga konferens i Bergen den 8-10 maj. Den 1 april är deadline för förslag på papper. För mer information om panelerna gå in på http://naf2009.uib.no/arbeidsgrupper.html. När ni anmäler er glöm inte att skicka ett cc till

sverigesantropologforbund@live.se så att vi vet hur många som kommer. Som tidigare nämnts (se inlägget fån 22 februari) så kommer det att finnas ekonomiska medel från SANT för att delta. När vi vet hur många som har anmält sig i början på april så kan vi meddela exakt vilka summor det handlar om.

Vart är antropologin på väg?

2009-03-25T21:55:00.000+01:00

I år genomför Sveriges antropologförbund som bekant sin årliga konferens och årsmöte i samarbete med Norsk antropologisk förening i Bergen. Det är första gången som SANT håller sin konferens utanför Sveriges gränser och det kan vara värt att stanna upp ett tag och fundera kring läget för svensk antropologi och disciplinens fortsatta riktning—eller riktningar—i framtiden. Det institutionella landskapet i landet har förändrats under senare år. Kulturantropologiska institutionen i Uppsala har slagits samman med etnologi, Socialantropologiska institutionen i Göteborg har blivit en avdelning inom Institutionen för globala studier, och i Lund har avdelningen för Socialantropologi administrativt blivit alltmer integrerad med Sociologiska institutionen. Dessa förändringar blir än mer dramatiska genom att både Ulf Hannerz och Jonathan Friedman har lämnat sina tjänster, den förra genom pensionering och den senare genom sin flytt till San Diego. Samtidigt har en bredare generationsväxling inletts med fyrtiotalisterna pensionsavgångar och vidare har först Tham- och sedan Bolognareformen kommit att forma alla landets institutioner—forskarutbildningen skall genomföras i en snabbare takt och grundutbildningen har “anställningsbarhet” som sitt ledord.

I en sådan tid och miljö är det kanske inte så konstigt att man märker ett sjunkande intresse för SANT. Kanske överdriver jag—det finns andra som har varit med längre som lättare kan bedöma detta—men det är helt klart att SANTs centrala uppgift idag är att organisera den årliga konferensen och inte att utveckla ämnet. Frågan är dock om det inte är just nu, i en tid då antropologin har blivit allt svagare i institutionella termer, som vi behöver en starkare nationell organisation. Nu när många av oss har tagit oss igenom betungande institutionella reformer är det viktigt att fundera över hur vi vill utveckla ämnet i det nya landskapet. Räcker det idag att samarbeta med andra ämnen inom större institutioner och att prioritera tvärvetenskapliga möten eller vill vi fortsätta att värna om och utveckla antropologin som ämne och disciplin genom fortsatt samarbete inom SANT? Om ni lutar åt det senare kan det vara värt att börja diskutera ämnets framtid i Sverige på allvar. Lämna gärna kommentarer här på bloggen och kom till Bergen den 8-10 maj för att delta i årets konferens och årsmöte. Där kan vi mötas för att samtala och umgås och lära oss av den norska antropologins framgång. Förhoppningsvis kan detta hjälpa oss att förnya svensk antropologi.

Hälsningar,

Johan Lindquist

Ordförande SANT

Panelförslagen till konferensen i Bergen i maj

2009-02-22T19:10:00.000+01:00

Nu är panelerna klara för Sveriges antropologförbunds (SANT) årliga konferens som i år genomförs i samarbete med Norsk antropologisk förening, Institutt for sosialantropologi v/ UiB, Bergen Museum och Chr. Michelsen Institute (CMI). Konferensen hålls vid Hotel Terminus i Bergen i Norge den 8-10 maj 2009. Temat för konferensen är “Maktens metamorfoser.” Mer information finner ni på konferensens hemsida http://naf2009.uib.no/. För en beskrivning av panelerna, se http://naf2009.uib.no/arbeidsgrupper.html.

För att presentera ett paper skriv direkt till den eller de personer som är ansvariga för panelen med ett cc till sverigesantropologforbund@live.se. Förslag på papers skall vara inne senast den 1 april. Konferensspråken är framförallt norska och svenska men det kommer även att vara möjligt att presentera på engelska.

Det kom tyvärr bara in två förslag på paneler från svenska antropologer men vi hoppas att så många som möjligt skickar in förslag på papers så att vi får en stor svensk grupp i Bergen, särskilt med tanke på att vi kommer att hålla årsmöte i samband med konferensen. SANTs styrelse har lämnat in flera ansökningar för att täcka en del av kostnaderna och vi hoppas att alla som åker kommer att få bidrag. Summan är direkt beroende av hur många som anmäler sig och hur mycket SANT beviljas i olika ansökningar. Hittills har SANT säkrat sammanlagt 75 000 kronor i bidrag för doktorander och senare under våren hoppas vi på ytterligare 75 000 kronor för disputerade forskare. Vi antar även att forskare som har externa forskningsmedel eller andra källor till konferensbidrag kan utnyttja dessa. SANTs styrelse uppmanar även berörda institutioner i Sverige att i så hög grad som möjligt erbjuda stöd till deltagare.

För att få dessa konferensbidrag från SANT prioriteras inte bara de av förbundets medlemmar som är aktiva deltagare utan även de som anmäler intresse att presentera ett paper men inte kommer med på grund av begränsat utrymme. SANTs styrelse har beslutat om denna inkluderande princip så att så många svenskar som möjligt kan delta. Vi kommer att kunna ge tydligare information kring finansiering i början på april när vi vet hur många som har anmält sig.

Det enklaste sättet att ta sig till Bergen är via flyg. Norwegian och SAS flyger till Bergen. Det är även möjligt att åka tåg—enligt rykte en mycket vacker resa—men det tar ca 13 timmar från Göteborg. Om ni är säkra på att ni skall åka kan det även vara bra att boka biljetter så tidigt som möjligt.

Vi kommer att fortsätta att hålla er uppdaterade. För att finna löpande information om konferensen se konferensens hemsida, http://naf2009.uib.no.

Vi ser fram emot era förslag och hoppas att så många svenskar som möjligt kan komma till Bergen!

Sprid gärna denna information till era kollegor.

Hälsningar,

Styrelsen för Sveriges antropologförbund (SANT)

Nordic Conference in Medical Anthropology - Call for Papers

2009-02-22T15:58:00.000+01:00

Nordic Conference in Medical Anthropology
Call for Papers

The 6th Nordic Conference in Medical Anthropology will be held June 10-13, 2009, under the auspices of the University of Gothenburg and on site at The Nordic School of Public Health, Göteborg, Sweden. The conference is organized by: the Section for Science and Technology Studies, University of Gothenburg; the School of Global Studies, University of Gothenburg; and The Nordic School of Public Health.

Confirmed Keynote Speaker:
Professor Mark Nichter, University of Arizona
Professor Nichter has broad research interests in the topical areas of: Anthropology of health and development; medical anthropology; the interface between anthropology and epidemiology; ecosocial epidemiology and political ecology; ethnomedicine and approaches to healing inclusive of alternative and complementary medicine in the USA; medical anthropology in clinical settings; health disparity and the politics of responsibility; globalization; the marketing of desire; governance projects and processes; the study of risk, harm reduction, and trust. His fieldwork has focused on the following ethnographic regions: South Asia (especially South India), Southeast Asia (especially the Indonesia, Philippines and N.E. Thailand); and the USA. Professor Nichter’s current research involves: multilevel ethnographic study of pharmaceutical and diagnostic test-related behavior; infectious and vector borne disease; tobacco use, dependence and marketing; the outsourcing of clinical trials to developing countries.

Brief History of Network
The Network of Nordic Medical Anthropologists was established in September 1997 in Gothenburg. The workshop was a kind of inventory of anthropologists working within the subfield of medical anthropology in Sweden, Denmark, Finland, Norway and Iceland. The second meeting was held in Denmark in February 2000. It had three main themes: 1) Body, senses, and experience, 2) Health systems, medicines, and technology, and 3) Handicap, rehabilitation, and competence. The third conference, under the heading Expressions of suffering was held in February 2002 in Finland. The fourth conference was held in Norway, August 2004 with a title Health and Identity in Risky Times. The fifth conference was held in June 2007 in Iceland, with a title Medical Anthropology in the 21st Century.

Theme and Rationale of Conference
For the 6th Nordic Conference in Medical Anthropology, we have chosen the theme of ethics and culture, entitled Ethics and Medical Anthropology: Probing Moral Universes and Pinpointing Moral Dilemmas. As the organizers of the 6th Nordic Medical Anthropology Conference, we envisage this occasion as an opportunity to reflect upon, analyze, discuss, debate, evaluate and otherwise exchange experiences and insights at the intersection of ethics and medical anthropology/ethnology. This theme situates ethnographic inquiry with respect to multiple and far-reaching ethical issues spanning from the micro-contexts to the macro; from intimate patient-practitioner relations to the tools of government, NGOs, pharmaceutical industries and universities; from personal illness narratives to global health inequalities.
We hereby anticipate papers and presentations on any and all aspects of this theme – contemporary or historical, applied or theoretical. Contributions might explore, for example, the cultural scripting of local worlds (and the transactional ethics linking traditional healers and sufferers in frameworks of spirit possession, sorcery, trance, and contagion); or, conversely, they might interrogate the classical logic and presumed neutrality/universality of conventional bioethics (and the construction of human ‘subjects’, of ‘informed consent’, of ‘scientific’ research protocols, and of profit-driven health ‘care’). Relevant questions pertain to: how moral cosmologies of suffering and well-being interdigitate with concepts of ‘the person’, with intersubjectivity, with corporeality and/or phenomenologies of embodiment; how ethical dilemmas are negotiated in the meeting ground of antithetical healing agendas and their therapeutic coordination; how conventional ontologies and normative categories are being de- and re-naturalized by ‘advances’ in the biotech industry. Topics will include (but are not limited to): allopathic, homeopathic and/or traditional medical systems; biopiracy, bioprospecting, and the commodification and circulation of somatic parts; preventive medicine under modernity (i.e. immunizations and hygiene) or under postmodernity (self-governance and medico-moral imperatives); life-style drugs, state-manufactured (generic) drugs, direct-to-consumer advertising; medicalization, surveillance, governmentality and technologies of the self; health activism and changes in patienthood; new technologies of medical imaging, information processing, genetic and tissue engineering, statistical modeling, organic simulations and risk assessments; and so forth.

Abstracts, no more than 300 words in length, should be submitted to: kyra.landzelius@sts.gu.se and johan.wedel@globalstudies.gu.se
Deadline for submission of abstracts is March 15, 2009.
Submitters will be notified by April 1, 2009.

Conference Registration:
Full details regarding registration, accomodation and costs will be sent upon announcement of accepted abstracts. Registration costs will not exceed 100 Euros (and may be less, depending on final accounting). Registration costs will cover lunches, coffee breaks, opening reception and banquet.

For the Nordic Network in Medical Anthropology:
Kyra Landzelius, University of Gothenburg.
Johan Wedel, School of Global Studies, University of Gothenburg.
Marita Eastmond, University of Gothenburg/ The Nordic School of Public Health.

Dags att anmäla panelförslag

2009-01-22T22:05:00.000+01:00

Nu har det blivit dags att anmäla paneler till Sveriges antropologförbunds (SANT) årliga konferens som i år genomförs i samarbete med Norsk antropologisk förening, Institutt for sosialantropologi v/ UiB, Bergen Museum och Chr. Michelsen Institute (CMI). Konferensen hålls vid Hotel Terminus i Bergen i Norge den 8-10 maj 2009. Temat för konferensen är “Maktens metamorfoser.” Mer information finner ni på konferensens hemsida http://naf2009.uib.no/. Förslag till paneler skall vara inne senast den 10 februari, gärna i form av ett norskt-svenskt samarbete. Ansökan skall innehålla en titel, ett abstrakt på ca 200 ord, samt arrangörens/ernas namn och kontaktuppgifter. Skicka era förslag till margit.ystanes@sosantr.uib.no och sverigesantropologforbund@live.se. Ungefär tio paneler kommer att väljas och därefter kommer en kallelse att skickas för att fylla de olika panelerna med passande papers.

Vi kommer att fortsätta att hålla er uppdaterade här, men ni kan också gå in på konferensens hemsida, http://naf2009.uib.no/ Vi ser fram emot panelförslag och hoppas att så många svenskar som möjligt kan komma till Bergen! Sprid gärna denna information till era kollegor.

Hälsningar, Styrelsen för Sveriges antropologförbund (SANT)

Hitta norska och svenska samarbetspartners för paneler

2009-01-20T10:30:00.000+01:00

Sveriges antropologförbunds (SANT) årliga möte och konferens i år organiserars i samarbete med Norsk Antropologisk Forening och äga rum den 8-10 maj 2009 på Hotell Terminus i Bergen. Temat för konferensen är "Maktens metmorfoser." Vi hoppas att så många svenska antropologer som möjligt kan komma. Inom ett par veckor kommer ett "call for panels" att skickas ut. SANT och organisatörerna i Bergen kommer att göra sitt bästa att lyfta fram norsk-svenska paneler. Vi ber er därför att börja fundera på möjliga teman och då gärna i samarbete med en kollega i Norge. Ni som har kontakter i Norge ombeds att redan nu börja diskutera möjliga panelförslag. SANT och de norska organisatörerna kommer att försöka att hjälpa andra deltagare att hitta en lämplig samarbetspartner. I dagsläget räknar vi med att det blir sammanlagt 15 paneler.

Kostnadsläget i Norge är betydligt högre än i Sverige och det enklaste sättet att ta sig till Bergen är viaflyg. Det kommer alltså att bli relativt dyrt att delta i konferensen jämfört med tidigare år. SANTs styrelse har lämnat in flera ansökningar för att täcka en del av dessa kostnader men vi hoppas även attberörda institutioner i Sverige kan bidra eller söka pengar. Det kan även vara lämpligt att söka nätverksbidrag för att bygga upp forskningsprojekt med norska kollegor (se exempelvis https://exchange.liu.se/exchweb/bin/redir.asp?URL=http://www.stint.se/index.php?articleId=147). Om ni är säkra på att ni skall åka kan det även vara bra att boka flygbiljetter så tidigt som möjligt. Norwegian och SAS flyger till Bergen. Mer information kommer inom kort.

2009-01-19T22:47:00.000+01:00

snart kommer call for panels till konferensen i Bergen i maj

2009 års konferens går av stapeln i Norge

2008-10-29T10:43:00.001+01:00

Styrelsen för Sveriges antropologförbund (SANT) har beslutat att 2009års konferens och årsmöte kommer att organiserar i samarbete med NorskAntropologisk Forening och äga rum den 8-10 maj 2009 på HotellTerminus i Bergen. Temat för konferensen kommer att vara "Maktensmetmorfoser." Vi hoppas att alla skriver in denna helg i sinaalmanackor redan nu och att så många svenska antropologer som möjligtkan komma. Mer information kommer inom kort.

SANT - Sveriges Antropologförbund börjar blogga

2008-10-16T14:57:00.000+02:00

Sveriges Antropologförbund, SANT har beslutat att istället för att skapa en hemsida kommer förbundet att verka i det virtuella samhället via en blogg. Här kommer verksamheter att publiceras, och för ämnesområdet relevanta diskussioner att föras. Håll ögonen öppna.